Aftonbladet – 10 december 1857, sida 2

Betraktelser om och från Ryssland. Af E. Y. — IL. Vi skola söka att med några ord belysa på hvad punkt lifegenskapen i Ryssland står. Den är visserligen icke uti egentlig mening slafveri. De ryska lifegne äro hvarken Spartas heloter, ej heller Roms servi och icke Amerikas negrer. Man får icke mera sälja dem styckevis såsom annan boskap. Man kan icke heller slagta dem; men dåliga husbönder kunna plåga och i grund utsuga dem. Det är en vid jorden fåstad hop, som måste lefva, arbeta och dö. på den fläck, der den äf född. De ryska bönderna likna de fordna adscripti glebe, sådane som normanernas inkräktningar och det deraf följande feodalsystemet hade bildat i Gallien. De äro fästade vid den jord der de äro födda och öfvergå med jorden till hvarje ny egare, antingen han ärfver eller köper den, och denne drager uteslutande fördel af allt deras händersarbete. Liksom man, utan att ingå i detaljerad beskrifning öfver de fält, beväxta med kaffe, socker eller indigo m. m., hvilka tillhöra en plantageegare, säger att han har så eller så många negrer, så uppskattar man i Ryssland värdet af ett landtgods, utan att taga i betraktande dess areal eller dess fruktbarhet, efter det antal lifegna som finnas på detsamma. Man säger icke om en egendomsegare, att han har så eller så många deciatiner åker, skog eller äng, utan så eller så många bönder, så eller så många själar. Det är ett mycket kortare, enklare och säkrare sätt att uppskatta hans förmögenhet och hans inkomster. — Det-är måhända detta sätt att betrakta sina medmenniskor; ifall de ryska kneserna, vojvoderna, bojarernå och hvad de kallas, tillerkänna sina lifegna några menskliga egenskaper och rättigheter, som gör att ryssarne i allmänhet, vid sidan af salongsbildningen, på samma gång äro ganska råa. Också visa de sig pockande och sturska emot hvar och en, som icke vet att stäcka deras öfvermod, men äro fega då de träffa ut för någon, hvilken vet att sköta dem som de förtjena och som sig bör. Äfven utomlands hafva de svårt att aflägga det der ryska maneret, och derföre händer det ofta, synnerligen i Frankrike och andra länder, der menniskovärdet erkännes, att de blifva eftertryckligt korrigerade, stundom med åtlöjets skarpa pilar och stundom på ett för dem ännu känbarare sätt. Då jag sade utomlands, menade jag naturligtvis de länder, der czaren icke herrskar och hvilka således ligga utom toutes les Russies; men se på ryssar, då de resa t. ex. på Krim, i Polen, ja till och med i Donaufurstendömena — i dessa stackars länder känner deras öfvermod inga gränser. Hvarje ryss i allmänhet anser sig kunna efter behag bemöta hvilken invånare som helst i dessa länder; och jag har hört ett trovärdigt ögonvittne omtala huru en rysk general skälde ut en polsk grefve derföre at denne, som före ryssen anländt till ett hästombyte, fick hästar förr än ryssen. Något likartadt lärer stundom inträffa i Fftland. ehuru det ännu ej der är praxis; men den tid torde väl också komma, och då, då få vi 801. Att stäcka det ryska väldet och förhindra det ryska systemets vidare utsträckning var väl i början meningen då det sista kriget annen ERROR RR FÖRRE RR —