Aftonbladet – 9 december 1857, sida 1

finna förhållandena så förändrade, att den i 2 mom. omförmälde åtgärd icke vidare kän ifrågakomma, Slutligen framstälde hr Björck uti en femte motion; för hvilken han anhöll om remiss till sanimansatt statsoch bankoutskott,:ett förslag om sättet för utlåningens verkställande. Vi meddela här denna motion i sin helhet, då idet för uppfattningen och bedömandet af sjelfva förslaget torde vara nödigt att äfven taga kämnedom om dö motiver, på hvilka det blifvit bygdt, och mMotiverna i afseende på detta förslag icke torde lika lätt af enhvar in? ses! som i afseende på de öfriga förslagen. Motionen lyder sålunda: öR Då det icke Tärer lida tvifvel att, vare sig på grund af den iaf! mig väckta, motionen. eller .af andra anledningar, hvilka icke torde uteblifva; riksgäldskontoret konimer att afse medel till större eller mindfe :belopp, hvarmed jordbruket, handeln och näringarna kunha i låneväg understödjas, men dessa lånemedel icke Kunna pålämpligtsätt komma till användning, om utlåningen iskall ega rum efter de allmänna grunder, som nu. gälla: för -riksgäldskontorets utlåningar, torde någon mera tjenlig utväg böra sökas, för att på en gång motsvara och Wppfylla det verkliga lånebehofvet och derjenite förekomma att kontdöret får egenskapen af -em diskohtkassa, hvilket alldeles icke öfverensstämmer med. kontorets ändamål och organisation. Blahd :de, utvägar, som i detta hänseende erbjuda sig, synås knappast mera än tvenne våra af beskaffenhet att ikunna kömma vnder öfvervägånde. Den ena sar. dem skulle: bestå deri, attoriksgäldskontöret; i: eh viss öfverensstänimelse-med hvad nu i afseende på. dess utlåningar, är stadgadt, utlemnade,sina medel till-de inom landet: befintliga större bank-och -penningcinningar, såsom rikets ständers bank, hypoteksföreningarne samt filialoch privätbänkerna, jernkontoret m. fl. Såsom den andra utvägen kunde rikets;ständer) låta genorå sins bänk göra räntebärande och ;för. rörelsen användbara de medel riksgäldskontoret. till utlåning . må , kunna disponera. Såvida utlåningen bör och skall afse att ERE Omsättningen och näringarna, böra medlen blifva så mycket som rmöjligt omedelbart för de lånebehöfvånde öfver heladandet! tillgängliga; men ieke-allenast denna omständig? het; bör i denna fråga i komma under betraktånde; utah är det fastheldre. af lika mycken vigt, att fästa uppmärksamheten vid möjligheten för. de lånebehöfa att för lånen ställa säkerhet och vid beskaffenheten af de säkerheter, som i allmänhet kunna varb att tillgå och komma att erbjudas; sämt ätt tillse, det mans ieke! rentaf itvingas tilll.skapande,af sådana; papper, som. i verkligheten icke representera någon egendom, utan endast bero af ömsesidiga rekörhmendationer, hvarigenom de. allmänna affärsförhållandena blifva ännu mera inveeklade än de redan äro; Dessa olägenhetör kunha undgåsj såsom : mig synes, bäst på det sätt att utlåningen i möjligaste måtto sker af dem, .som (icke ;äro bundna, af vissa repglelmenten. och hvilka alltså äro i tillfälle att föredraga en verklig och redbar egendom framför ett konstgjordt värdepapper; men om tånken i följd häraf måste i främsta rummet vända sig tillofåialoch privatbankerna såsom de lämpligaste medlen för låneäffärers Jbeärifvande, på ett sundt och för det hela båtande; sätt, .så. beder, jag. att icke blifva misstänkt .såsom den der skulle vilja utesluta riksbanken från handhafvandet af de ifrågavarande Iånemedlen. Tvärtom tror jag, att rikets ständers bank bör öfvertaga hela låneoperationen, delsrderföres att deå i allt fall. måste anbringa:en)betydlig . del. af surhman, som . torde blifva större än att: den, erfordrås för de öfriga bankernas rörelse, dels ock samt änhu mera derföre, att det erfordras en fullständig öfversigt af landets alla finansiella förhållanden; oni mådlen skola komma att användas derde bäst: bes höfvas, och; om icke: ålltför stort äfventyr för istats-. verket genom. utlåningen . skall, uppkomma. . Endast rikets ständers bank -kan ega ,en sådan öfversigt, mån den kan å andra sidan icke rätta sig efter de enskilta förhållåndena i lika mån, som de eåskilta pehningeinrättningdrne; och då, om dessa för hvad dej få om! händer; aflemna jemte sina förbindelser full och nöjaktig säkerhet, det må vara likgiltigt om;äfvehtyret i första hand drabbar banken;ijoch sedermera riksgäldskontoret, som alltid i sista hand måste vidkännas vinsten eller förlusten af operationen; torde det vara lämpligast att denna för Tiksgäldskontorets räkning bedrifves af rikets ständers bank, I enlighet med dessa grunder tager jag mig friheten föreslå: 1:0.. Att de medel, vare sig särskilt anskaffade eller af jernvägslånet disponibla för utlåning, icke öfyverstigande tillsammans 20 millioner rdr rmt, dem riksgäldskontoret må kunna afse för utlåning: till understöd åt handeln, jordbruket och näringarne, må öfyerlemnhas till rikets ständers bank, för att genom banken utlånas på. särskilt räkning och undersådana vilkor i afseende på ränta och kapitalets afbetalning, som af fullmäktige å riksgäldskontoret bestämmas: 2:0. Att vinsten och förlusten af denna lånerörelse; efter afdrag af. oundgängliga kostnader, ,vidkännas af riksgäldskontoret. 3:0.. Att fullmäktige i rikets ständers bank egå, med iakttagande af de bestämda. vilkoren för Fäntahs beräkning och kapitalets återbetalning, utlåna medlen jemväl till hypoteksföreningar samt filiala och privatbanker, emotssäkerhet, som pröffas antaglig. Samtliga dessa motioner ha. i dagens. plenäm blifvit föredragna och till ofvannämda utskott remitterade. Såsom läsaren: finner af. den. summariska; redogörelse. för öfverläggningårne härom, hvilken vi: under rubriken Riksdågenmeddela, uttalade sig olika åsigter derom, huruvida remiss kunde och: borde beviljas såväl å den första, som äfven i synnerhet å den andra motionen, och utgingö de gjorda inkasten dels från tvifvelsmål, huruvidå frågorna om ändring af konkurslagen och om räntans frigifvande kunde nu väckas, dels från betänkligheter i afseende å sjelfva åtgärdernas. ändamålsenlighet. I afseende åter å förslaget om; Jåns upptagande, yttrades visserligen, inga betänkligheter . mot medgifvandet OR a Rn TER Rn af Rn FANA