Aftonbladet – 3 december 1857, sida 3

bref och reste sig upp, i det han leende åt kamratens ofta upprepade olycka. sade: : Godafton, Ernst; det är längesedan jag såg dig; hvad gjorde du i. går hela dagen ? Ja, om. jag gjorde rätt, -så skulle jag aldrig gå hit, och aldrig säga. dig ett ord om nvad som bänder och sker:i,verlden, föratt tvimga dig attoen gång krypa ur ditt bål bär. der du tigger som en mullvad. Om jag hade dina kunskaper — men dit: biutier jag väl aldrig, och detsamma kan det också vara — så -skulle jag tentera i denna termin, ta graden, göra. cn sexa som man aldrig skulle kunnat drömma om en gång, och ge Upsala fan med flygande fanor och klingande spet... Men, der ligger du och pustar. 1 dim gamla trasiga nattrock oeh-läser-och lYäser, så att du kan mögla, och proppar i din: fattiga hjerna tre. gånger mera än du. verkligen böehöfver... Hvem fan tackar. dig för t.ex, om du utfunderar den der välsignade gamla Sophakles dimmiga meningar, som jag verkligen tror att han aldrig haft reda på sjelf, och hän skulle säkert bli: rätt flat, -um han finge höra dina djupsinniga utläggningar dera: Jag har aldrig kunnat lida dessa gamla lyktgubbar, hvars storhet och auktoritet, i. motsats till allt annäåt, tyckes ökas Ju längre man kommer ifrån dem. : . Om du ville vara,så god och låta bli att prata om det: du icker förstår, . afbröt Lars Abram: uppbragt; jag kunde öfverbevisa dig i detta: ögonblick, ifall du icke med flit förstockade : både ditt förstånd och ditt :hjerta ... Just nu har jag upptäckt en: hel verld af känslor i: dessa rader, på hvilka jag funderat hela dagen... Hör på, skall du få höra ...... och Lars Abram grep med-ifyer det band af Sophokles tragedier, som låg uppslaget på boördet bredvid honom. RE Nej, för brinnande lifvet, skona mig! utropade. Ernst och satte sig helt förskräckt upp i sängen, (Forter följer.: