Aftonbladet – 2 december 1857, sida 2

Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Påris den 24 Nov. I dag vet jag knapt hvad jag skall få att skrifva om. . Förgäfves: söker jag efter någonting inom politikens område: I närvarande stund är det nästan omöjligt att samvetsgrannt meddela någonting annat än ungefär följande: D. Ms ha återvändt från: Compiegne till Paris. Kejsaren var civilt klädd. Kejsarinnan hade en sidenklädning å VCecossaise, lvaruti den gröna färgen var den öfvervägande. Kejserliga prinsen bar en blå drägt och en hatt med hvita plymer. Vare det långt ifrån mig att förneka vigten af dessa detaljer, men man måste medgifva, att det ärrätt svårt att derat göra ett politiskt bref. . Häremot skall man troligen invända, att med en financiel fråga eller rättare sagdt en penningfråga, en moldauwallakisk fråga, en kinesisk fråga, en indisk fråga, en dansk fråga, nu hänskjuten till förbundsdagen i Frankfurt etc. etc. kan en korrespondent, som ej har någonting att säga. ej ha något annat attsskylla på än sin egen oförmåga... Anmärkningen tyckes vid första påseendet vara. ganska riktig; men hvad skulle man väl om: allt detta kunna säga, som ej redan blifvit sagdt? Att finanskrisen synes lugna sig något litet? Men hvem känner ej. att detta slutligen är fallet med alla kriser Att moldau-wallakiska frågan förlorar terräng i afseende på unionen? U: priktigt sagdt, tror jag, att ingen härom vet någonting. Den återgång, som man tillskrifver Frankrike i afseende på unionen, synes mig mera inbillad än verklig. Frågan har förblifvit hvad hon var. nfemligen en hvilande. Att Europa skall för eller senare bringa Kina till förnuft? Hvem tviflar väl deruppå? Att indiska uppresninger hvarken eger den styrka eller den allmännz utbredning, som man; hade förmodat? Orm denna uppresning verkligen hade varit hvac många menniskor trodde den vara, så skullc alla i Indien befintliga engelska trupper ha blifvit tillintetgjorda långt innan förstärkningarne hunnit ankomma. Ju mera upplysning man vinner öfver förhållandena, desto me visa dessa uti den indiska katastrofen en ren: militärisk rörelse, för hvilken massan af befolkningen förblifvit temligen främmande Till och med här i Paris har jag hört omtalas. en mängd engelsmän och europåer, som blifvit räddade undan blodbaden af infödde tjenare eller landtmän. Hvad . man kallar vildheten i de engelskt repressalierna fortfar att stöta fransmännen: känslor, men man är allmänt ensc derom, ati så förfärlig olyckan i Indien än varit, derat likväl det goda skall härflyta, att Englanå hädanefter skall känna behofvet af att möraliskt rena sin stora koloni i stället för att endast derur draga all möjlig vinst: Danske frågan, eller den rörande hertigdömena Holstein och Lauenburg sysselsätter här ganska mycket allmänna uppmärksamheten. men väcker detta oaktadt föga bekymmer, ehuru. den tyckes-ha blifvit förvärrad genom förkastandet på. förband af det. förslag till grundlag, som :understälts.de holsteinska ständerna. Men om man ock-har svårt att. uppfatta dess lösning från tysk och federal ståndpunkt, vill iman dock ej anse den kunnataga en vändning, egnad att hota danska. monarkiens integritet; garanterad äanyo genom trak-.