Aftonbladet – 1 december 1857, sida 2

oo Med-anledningaf sammansatta-lagsoch ekonomiutsköttets beslut att tillstyrka häsagäns bibehållande, yttrar Ystads Tidning: då Efter en telegrafdepesch ur Snällposten meddelade vi i föregående nummer, att hr Henschens motion om husagans afskaffande blifvit afsammansatta lagoch ekonomiutskottet afstyrkt, hvilket bör så mycket mer väcka förundran, som husagau numera kommit ur bruk emot sjelfva Barnen, sedan de bli stora, och man icke kunnat undgå finna ätt det icke vidare skulle gagna, om föräldrärne piskade sina fullvuxna barn. Det är adelns och presteståndets ledamöter, säger Aftonbladet, som lära hållit tillsamman, för att äfven i detta fall åt..Sverge bibehålla skammen af en-lagstiftning, som icke har sitt motstycke i något civiliseradt land. Det länder emellertid: fäderneslandet till heder, att sederna i detta fall äro mildare än lägen. Bland allmogen, som använder den största mängd tjenstehjon, är det högst sällsynt att någon vill begagna sig afifrågavarande lagliga rättighet,-och för hvarje välvillig husbonde ati andra samhällsklasser är dess utöfvande likaledes förhatligt.. Det strider emot de bättre husböndernas känslor-att.slå sina tjenare, och-dessa senare-se ej mera några bevis på faderlig omtanka i den utdelta agan, som således endast har till följd att feg fruktan och egennyttig beräkning träda i pligtkänslans ställe, att menniskovärdet kränkes och -förnedras, och att om rättskänslan af den godtyckliga behandlingen ej helt och-hållet tillika med alla ädlare egenskaper förqväfves, skall den uppresa sig mot ett välde, hvari tjenaren med förbittring. tror sig finna en orättvis gunst för husbonden och ett lika orättvist förtryck mot sig sjelf. Erfarenheten hår visat, ätt det nästan endast är de råaste och lidelsefullaste husbönderna som utdela stryk, ej för: att förbättra den agade, itan: för att gifva fritt spelrum åt sina egna passioer, åt: sin egen hämdlusta, och i sjelfva verket har stryk upphört att vara ett bildningsmedel. Att vilja åter upplifva förhållanden, som med hvarje dag alltmera kommit. att tillhöra en förfluten tid, är att gå smot strömmen. Vi kunna ej förbättra våra fel gewom att återgå till förflutna tiders barbariska bruk, utan om vi behöfva förbättringar måste vi gå framåt not en ny tid; vi måste. bilda nya förhållanden som kunna tjena till öfvergång emellän det närvarande xch det tillkommande; och det är ej värdt att arbeta på forntidens återinförande, äfven af den orsak att det ej är verkstälbart. ———— — Lagutskottet har nu inkommit med sitt törnyade betänkande i anledning af gjorda mmärkningar inom alla fyra riksstånden emot itskottets första betänkande mn:r 40 öfver regeringens proposition med förslag till författning angäende ansvar för förfalskning och jedrägeri, Utskottet har dervid hufvudsakligen sökt itt advocera bort anmärkningarne; men -Hikväl sett sig föranlåtet att godkänna -åtskiliga jaf dessa, hvilka bringa utskottets förslag i närmare öfverensstämmelse med Kongt. Maj:ts af utskottet förut sönderstympade proposition: Emellertid och genom den efter vår tanka: oriktiga metod, som vid, granskningen innom riksstånden blifvit antagen, att nemligen vissa SS af utskottets första förslag blifvit godkända än i ett stånd än i ett annat; men andra 8S återremitterade, uppstår en högst betydlig -svårighet vid: föredragningen: afwdet senare betänkandet, deri ändringår blifvit af utskottet föreslagna, icke blott i de återremitterade, utan äfven i de: godkända 8S. Sålunda måste det. nu rent af bero på en lyckträff, om icke hela lagförslaget blir sönderrifvet, 1 anseende till lagutskottets . välvilja att omarbeta den kongl. propositionen. Denna villervalla hade ändå i någon mån kunnat förekommas, om man vid första föredragningen återremitterat förslaget i dess helhet, utan att fatta beslut om hvarje S särskilt. Man hade då kunnat helt enkelt !örkasta lagutskottets omarbetning och antaga regeringens förslag, samt dervid särskilt beslutit denaf utskottet f reslagne författning, att den i 1779 års förordning stadgade prepskripiion af två år icke gäller, då fråga är om brott emot den -utfärdade nya lagen om straff för bedrägerier. Tvist kan emellertid uppstå, om -de partiella beslut, hvarigenom ett eller anhat utskott godkänt delar af en lag, skola kunna ega en kraft och verkäny att samma beslut sedermera hindrar en pröfning af lagen i dess helhet. ;