ländska Huset tecknar för det svenska, hvilka accepter — om vexlarne löpa på 90 dagar — emot remiss. ellerbetäckning vid hvarje tredje månads slit oupphörligt omsättas. Möjligheten af denna acceptoch omsättningsrörelse heror helt och hållet eller endast derpå, att det accepterande huset i utlandet ständigt och säkert kan diskomtera på platsen de inskickabetäckningsvexlarna och derigenom oupphörligt få tillgång att infria sina egna papper. Men minskas nu penningetillgången t. ex. i London, så att betäckningsvexlarna icke kunna belånas, så blir äfven det londonska huset urståndsatt att inlösa de af detsamma accepterade vexlarna, till följd hvaraf det måste stoppa och göra konkurs, i hvilket fall vexlarna genast returneras med protest för nonbetalning, att promt utkräfvas af det stockholmska huset, som trasserat dem. Just detta. förhållande, att penningeoch kreditkrisen inom både den nya och gamla verlden satt Hoare, Buxton komp., Siewiking, med flera hus, ur stånd att diskontera dex till. dem inskickade betäckningsvexlarna, atgör den hufvudsakliga orsaken till deras fall och att omsättningskedjan brustit. — — — För ctt år sedan eller 1856 om hösten växte behofvet att anlita blaneokrediten, d. v. s. nödvändigheten för vårt köpmanskap att skuldsätta sig hos utländningen alldeles enormt; den torde icke ens någonsin förut nödvändigt förorsaka en allmännare penningebrist, hvilken också i slutet af förlidne höst började inställa sig, och naturligtvis i första rummet och kännbarast hos de handlande. Och hvad gjorde då dessa, för att bereda sig tillgång till. kontanter och rädda sig från undergång? De anlitade, och det ganska allmänt, blancokrediten, dertill tvingade, emedan andra utvägar ej funnos. Handelshus, som aldrig förr begagnat den, som till och med förut skulle hafva tnsett det förnedrande att sänka sig dertill, tillgrepo den nu. Bland utländska hus, som frikostigt, kanske alltför frikostigt erbjödo sina bona officia, voro framförallt Hoare, Buxton komp.; men Sieweking å Son met flere gjorde detsamma. Följden blef också den naturliga: hundradetals af våra stapelstäders handlande indrogos djupt i kreditrörelsens labyrint. På sådant sätt uppstod inom våra börser redan sistlidne höst en verkligen enorm skuldsättning utrikes; och hela detta år har denna blancorörelse med ständigt förnyade omsätt-. ningar fortgått. Blancokreditskulden eller beloppet af på kredit dragna vexlar in blanco, jemte obetald skuld för importerade varor, hvilka på samma sätt: omsättas medelst 90 dagars vexlar, lära, efter hvad man tillskrifvit oss från Stockholm, helt nyligen hafva uppgått till.en skuldsumma af ej mindre än omkring 20 millioner, utan att man derföre ens med visshet har sig bekant, huruvida den icke sedermera till och med stigit deröfver, enär det är: vanligt att flera utländska hus äfven gifva blancokredit på ett kommande års export härifrån. Således anser man gifvet, att de norrländska städernas export till våren — framförallt i bräder och bjelkar — redan skall vara inkastad i den allmänna förvirringen; man befarar till och med att Kalmar, Westerviks och Oscarshamns trävaruhandel likaledes skall vara trasserad. När nu läsaren hör talas om den jäsning och oro, som uppstått eller uppstår på vår Stockholmsbörs till följd deraf, att en tele-Åå grafdepesch anländt med den underrättelsen, ! att Hoare, Buxton komp., Sieweking Son, Svendsen Johnsson, Carr Jossling i Lon-l, don eller Ullberg Cramer i Hamburg stop-n pat eller äro nära att stoppa, är det såledeså!l derföre, att man hvarje ögonblick här kan? hafva att vänta, och måste vänta, sina vexlar : remitterade med skyldighet till ögonblicklig å 1 liqvid; när denna förvirring växer så allmänt ; och till den grad, som nu är fallet, bevisarki det omfånget af den använda blancokreditd rörelsen; när -man ser huru den ena firman säges hafva trädt emellan för den andra, be-1q visar det huru vidsträckt den ena, till följd just af blancokrediten, blifvit beroende af den andra. När Ullberg Cramår sistlidne lördag telegraferade, att om de ej på söndagen erhöllo garanti från stockholmska börsen för en million mårk banko, att ställas till deras fria disposition, så måste de stoppa, så visar det huru på en gång djupt riskabelt våra handelsmän der ligga inne; och när vår börs på några få timmar äfven anskaffade denna garanti ) och vida deröfver, så visar det icke blott huru beroende man var, utan äfven huru nära man stod sin egen undergång., ) De nyheter vi på annat ställe i bladet meddela visa tyvärr, att ändamålet med den beviljade garantien ej kunnat vinnas. Anm. af Aftonbl:s red. MUSIK. Den unge holländske violinisten Mynheer Guillaume ten Haves uppträdande å kongl.? teatern sistlidne lördagsafton var af ett icke ringa intresse för musikens vänner. Hr ten Have. spelade: Beriots sjunde violinkonsert och Leonards Fantaisie militaire, i hvilka styckens utförande han ådagalade en utmärkt precision och korrekthet samt i de tekniska svårigheternas besegrande en lätthet utan affektätion och utan ringaste spår äf ansträngning. . Något egendomligt var den prägel af sansad, återhållen kraft, som hvilade öfver denne: violinists föredrag, samt hans sällsynta -förmåga att så helt och hållet imförlifva sig med kompositionen, att denna icke. föreföll såsom ett förut inöfvadt stycke musik, utan snårarc som en imprövisation, i samma ögonblick sprungen. ur exekutörens egen fantasi. Framförallt var detta fallet ed hr ten Haves utförande ;af Beriots, i denne kompositörs vanliga lätta och fina stil hållna konsert, Om än exekutionen af-den Ieonardska fantasien, hvars epitet af militaite tycktes föga träffande, icke var mindre. förtjenstfull, så var dock sjelfva kompositionen alltför matt och