Aftonbladet – 30 november 1857, sida 1

eh .sådan tam björn, och vinna hans dotters bjerta.:. Vildarne dansade med Nalle ochspelade honom alla möjliga puts. Det var otäckt att se derasfria gester, huru de dinerade med fingrarne. Det var ett hån mot det reliziösa England att framställa en af dess söner på ett så hedniskt vis som Bouffes Parisiens gjorde. Dottern till den vilde höfdingen skänker slut-. ligen engelsmannen sitt hjerta, oeh fadem till flickan. låter tillställa honom som hemgift — en kärlekspant och en vagga. Parisarne tycka om det ystra, galm och bizarra. Liksom legumerna äro deras favoritoch hufvudrätter för att tillfredsställa magen, är det andefattiga, sockradt med-qvickhet och nyhet, ofta själens högsta njutning. Man skulle, om detta senare ej vore fallet, ej kunna förklara huru det är möjligt att öfver 30 teatrar, deribland 14 större, kunna hvar afton spela för fullsatt, salong, de flesta ofta nnderhaltiga pjeser i estetiskt och moraliskt hänseende. Det qvicka, nya. och pikanta i uppfinningen är den gud, för hvilken parisaren knäböjer. När direktionen för hippodromen annonserade att sex kor skulle med det första uppträda, slogo parisarne ihop--händerna af. förtjusning Alla koamatörer försäkrade sig i tid om biljett. Hippodromen, som rymmer 10,000 åskådare, var fullsatt under hela September månad, Jag var också der en: eftermiddag. Större skräp var omöjligt att hitta på Den ena kon släptes ut ur sitt stall efter den andra och retades att buffa med hornen en Pierrot eller engelsman, som i förtviflan. antiugen hoppade öfver kon eller. ock räddade sig på hennes Tygg. Nu bar det af som om kon blifvit stucken af bromsen, Applåder haglade. Bravorop hördes från tusentals munnar, och korna inropades, ik Karis har fyra operor, i fall man räknar Theåtre Lyriquen som sådan. Den senare