Aftonbladet – 28 november 1857, sida 1

sin och plundrades på sina rika skatter, juveler och religiösa konstsaker, Numera är det restaureradt med stor historisk trohet och upplåtet till katolsk gudstjenst. I palatset ha flera af Frankrikes konungar haft sitt residens. Frans I säges vara den sista som bodde der. Efter honom har det inrymt parlamentet och domstolarne, Det var här som Ludvig XIV uppträdde jagtklädd i parlamentet och krossade dess makt med de ryktbara orden: Staten, det är jag! Det var här som revolutionsdomstolen agerade och lät från den 10 Mars 1793 till den 27 Juli 1794 skicka 2669 offer till schavotten. 1793 var det ett af de rysligaste fängelser i Paris och kallades då för cförmaket till guilloti.nen. Ravaillac, Marie Antoinette, Bailly, Malesherbes, madame Roland, girondisterna m. fl; sutto här arresterade. På palatsets gård var under septemberdagarne, säger Prudhomme, ett ordentligt menniskoslagteri. En hel dag dömde man till döden och massakrerade sedan de dömda. Menniskoblod strömmade öfver den stenlagda gården. Till huru mycken förtviflan,; huru många suckar och förbannelser ha ej murarne i detta palats varit vittne; samma palats som Ludvig IX helgat genom sina böner! Jag besökte flera gånger Palais de Justice, för att höra på rättegängarne. De franska. advokaterna äro kända för sin skicklighet att! kunna hålla tal och göra svart till hvitt och tvärtom. Vid assisdomstolen, der brottmål ransakas, utgöras ähörarne mest af dagdrifvare, som fördritva tiden med att njuta af skandalen. Det förefaller en nästan litet löjligt, då man ser dessa advokater plädera, i sina svarta rockar och fyrkantiga mössor, med en liflighet, att man fruktar att de värda herrarne skola flyga hvarandra i håret, Bland åhörarne ser man unga jurister, som särdeles intressera sig, när lifiigheten är som störst. Dessa herrar måste i tre år höra på rättegångar, innan de få uppträda som advokater. Utanför assisdomstolen är de förlorade stegens saln, der man ser en staty af Maleshorbes,