a AO nn ÄR gar jag detraedelst kan komma i strid. RIKSDAGEN. UTSKOTTS-RETÄNKANDEN. Af statsutskottet. N:r 169. Framlägger förslag till stadganden, ar gående de i kronans kassor influtna medlens till handaliållande för allmänna rörelsen, och hvilket me morial i n:is 273 och 274 af Aftonbladet är i si: belhet intaget. Reservationer äro anmälde af h: C.B.-Lilliehöök, med hvilken hr F. von Troil och J. O. Gripensvärd instämt, af friherre Lejonhufvud hr Hörnstein samt riksdagsfullmäktige Matts Persson och Erik Malmin. Af lagutskottet. Nr 52 Meddelar utlåtande, i anledning ef gjord: annrkningar emot utskottets betänkande n:r 46 söfver dels K. M:ts proposition med förslag till för fattning, angående ansvar för förfalskning och be drägeri, dels ock enskilta motioner i samma syftning Af bankoutskottet. N:r 63. Innehåller berättelse, angående förrättad revision af bankodiskontverkets räkenskaper och för valtning för år 1856. GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet och Adeln TLagutskottets betänkande n:o 51, om lag och vil kor för utländsk mans upptagande till svensk med borgare, försvarades af grefve E. Sparre, som om ständligtredogjorde för de förändringar utskotte: gjort i den kongl. propositionen. Hr v. Koch talad: först för den kongl. propositionen, men medgaf sc dermera antagandet af lagutskottets förslag. Frih A. C. Raab föredrog utskottets förslag framför K: Maj:ts, men begärde att orden i 2 83:dje mom. mer vederbörligt tillstånd skulle utgå. Frih. R. Cederström lofordade den lyckliga medelväg utskottet fur nit mellån de särskilta förslagen, och anhöll om bi fall till lagutskottets förslag, hvilket äfven bifölls En diskussion uppstod öfver konstitutionsutskottet: memorial n:o 52, afstyrkande en kongl. propositior om ett nytt departement för allmänna arbeten oe! kommunikationsanstalter, samt att de konsultativ: statsrådens antal skulle ökas från 3 till 4, unde hvilken diskussion frih. Paykull åberopade den till växande mängden af göromål och begärde bifall pc den kongl: propositionen. Hr Gripenstedt skärskådad: de skäl, som utskottet anfört för sitt afslag, och visade att äfven statsråden, så väl som hvarje anna embetsmannakår, böra hafva rättighet till någon hvil: från sina ansträngande arbeten, så vida de icke kroppsligt och intellektuelt hänseende skola snart ut slitas. Då-nu inom högsta domstolen är så range radt, att fem ledamöter ega tjenstledighet, fordrad: billigheten att det kunde så inrättas, att en af kon: seljens medleramar kunde i sender vara tjenstledig För det allmännas säkerhet är det af stor vigt ati de konsultativa statsrådens antal ökas i stället att minskas, tyd könseljen spela dessa en synnerligen vig tig rol På deras vaksamhet, skicklighet och mång sidighet. berör ganska mycket, då departementsche ferna icke kunna följa alla förekommande mål. De: vore äfven vida lämpligare om de: konsultativa stats åden finge beredningen af besvärsmålen, af hvilk: åtminstone de administrativa icke gerna Kunna förvisas till högsta domstolen. Hr Printrenskjöld.och Fåhreus yttrade sig öfver eusstämrnande till förmån för den kongl. propositionen. Hr Carleson försvarade utskottets afslag dermed att enhet-och sammanhang emellan de olik förvaltningsgrenarne skulle förloras m. m. Efter sluta: diskussion förklarades den koogl. propositionen såson hvilande till grundlagsedlig behandling vid nästa riksdag. Borgareständet. . Vid fortsatt behandling af åttonde hufvudtitelr godkändes anslagen för veterinärinrättningen, veten skapssamt vitterhets-, historieoch antiqvitetsakade mierna. Fria konsternas akademi: utskottet har föreslagi 8000 rdr till inköp af svenska i fåderneslandet bc satta konstnärers arbeten. Hrr Lallerstedt och Björk man yrkade anslagets höjande till -9000 rdr och at vilkoret af i-landet bosatte måtte borttagas. H Stolpe yrkade att denna punkt måtte uppskjutas till frågan om 15,000 rår till inköp af--hr Larsons tafl förekom, och ansåg det vara bättre att dessa sum mor sloges tillsamman och stäldes till K. M:ts dispo sition. men instämde med hr Lallerstedt i afseend på vilkoret. Hr Gråå motsatte sig ej vilkorets bort tagande, men upplyste, att det vore grundadt derpå att de i landet tte hade svårare att afyttra sin. arbeten. Hrr Henschen och Rönnblad talade för bi fall. Genom votering blefvo med 23 röster mot 1 6000 rdr antagna. Vilkoret borttogs. Öfriga anslag gottkändes. Anslagen för musikaliska akademien och naturhisto yriska riksmuseum godkändes. Institutet för blinda och döfstumma. Hr Lolerstec yrkade att, i likhet med bondeståndets beslut, anslc ea skulle återremitteras, för att bestimmas mått et on del af förböjningen skall tillkomma lärarna