Aftonbladet – 26 november 1857, sida 3

är omnämnd, hastigt uppfylles, så äro der likväl ännv endast få städer af någon betydenhet. Och icke är j det godt att säga hvilken stad som är liten elle: stor, då den största staden i det inre af landet ick: i ir mer än ett år gammal. Emigranter inströmma : tusental, och hvarest för ett år tillbaka ännu va: en oclaimd ödemark, der resa sig nu nybyggares ko jor i nära granskap till varandra åt alla sidor så Hlångt synförmågan räcker. Präktiga farmer Öppnas. och inom loppet af ännu ett år kommer nybyggarens örsta koja att ersättas af bastanta och rymliga farm wms. Hvarje af dessa distrikt måste hafva en me :elpunkt, och denna medelpunkt skall tillväxa i beolkning och vigt i-samma förhållande som det-om ifvande landet; derföre omöjligheten att bestämma tädernas storlek efter någon tids bortovaro. Att beskrifva landet i en del af södra Minnesota, ir att beskrifva allt. Undantagandes längs åsarnt ärmast floden och de högre sandiga vattendelarnt mellan floderna, är landet temligen lika. Segelfarten på Missippi-floden öppnas från den 1 ill den 10 April, och slutar från den 10 till den 2: Tovember; densamma å Red River of the North. ppnas från den 10 till den 25 April, och slutar från en 1 till den 10 November. Ingen del af Förenta Staterna har mera liberal aslag till uppfostringsanstalter än Minnesota. Sexnde och trettiondesjette sektionerna af hvarje town hip, innehållande 1280 acres land, äro reserverad ch anslagna till understöd af allmänna skolor. Dett ind får dock icke tagas i anspråk förrän Minnesot: lir stat, hvilket kommer att inträffa vid nästa konresssammanträde. Vi hafva i det föregående sökt att gifva en ikortiet sammanfattad beskrifning öfver Minnesota, efte: ie bästa källor, och efter hvad utgifvaren under e ex veckors resa genom åtskilliga delar af territorie: sjelf inhemtat. Vi skola nu här meddela några all männa betraktelser, hvilka vi tro icke skola sakne atresse för dem, som möjligen fästat sina tankar pi tt emigrera till detta land. Minnesota besitter i ielfva verket företräden och förmåner för invandring, vilka icke kunna jäfvas. Vi kunna såsom obestric:gt faktum för detta vårt påstående helt enkelt frantälla dess i geometrisk progression stigande utvecking och starka tillväxt. Minnesota är utan tvifvel :tt naturkraftigt land, hvars rikedomar och skatter iro i fullt mått egnade att lyfta ett folk till en hög ståndpunkt af välstånd och lycka, och som är i stånd tt uppehålla det vid denna höjd; om blott de försandenvarande naturliga hjelpmedlen med politisk och exonomisk vishet uppsökas, begagnas och bearbetas. vrots denna gifna visshet, bör likväl en hvar, innan han verkligen utför sitt beslut att flytta till! den atigsna vestern, till de yttersta gränserna för all kulur och civilisation, låta förutgå en fullt säker pröfsing af sina kroppsoch själskrafter, såväl som sin moraliska kraft och förmåga. Den,som besitter mod, nergi och verkningsförmåga och kan fröjda sig öfver att ega en stark kroppskonstitution, för att kunnz bjuda spetsen åt de besvärligheter, som äro förenade med ett ofta omvexlande lif i vestern, han må utan oetänkande begifva sig åstad, han Kan vara viss om en lycklig följd af sitt företag. Är han besjälad med en vilja och föresats att använda sina skickligheter i rågon viss verkningskrets och att sätta sina kropp:krafter och kunskaper i praktisk verksamhet, så bcinner sig just här fält för all praktisk sysselsättning, -um för all slags verksamhet, plats för alla slags företag, som afkasta säker lön för den, som, med beräknade afsgenden på alla förhandenvarande förhåltanden, icke önskar det omöjliga. Veksinnade personer må deremot hellre qvarblifva i sina tillvanda örhållanden. Deras lifsförmögenheter skulle lätt finnå ett förtidigt slut vid det djerfva, framåtskridande och vexelfulla lefnadsoch verksamhetssättet. Lifvet i Vestern är förefiadt med försakelser, strider och faror af mångahanda slag, Hvilka den vid lyx och beqvämlighet vande mannen icke känner, och om hvilka den från Europa nyss invandrade icke kan drömma. Framförallt får den invandrande uppgifva alla drömmar om romantiska naturskönheter eller idyllartadt herdelif; han måste betraktade vidsträckta prairierna såsom fruktbara fält, hvilka vänta på den prosaiska beärbetningen af flitiga händer; han får icke anse de jugfrulika urskogarne för en oantastlig helgedom, utan förstå att med kraftiga yxhugg förvandla dem till blockhus och gärdesgårdspålar, och ,vattnensfader, måste han vörda för hvad: den i sjelfva verket är, territoriets hufvudsakligaste kommunikationsväg för förbindelse med andra stater; och då skall han icke finna sig bedragen i hvad han väntat sig af Minnesota. Visserligen herrskar icke brist på naturskönheter, som kunna göra intryck på ett derför känsligt sinne, Här erbjuda sig mångfaldiga omvexlingar i sceneri, och landskapet är i besittning af ett tilldragande behag; men i jemförelse med de älskliga-dalarne i vissa trakter af Sverge, t. ex.i Blekinge, med sjöarne; floderna och lifvet i den gamla verlden, stöter oss här landets enformighet och monotoni, och vi äro framförallt i saknad af kännetecknen på ett odladt land. Det omedelbara uteslutande umgänget med den nakna naturen afskräcker nera än det drager till sig; vi känna att vi, ehuru kanske flere år invånare i Amerika, ändock ånyo äro komna i ett främmande land. Det karakteristiskt wumerikanska kännemärket, rymlighet och utsträckning, nöter oss här öfverallt, sinnet blir icke vederqvickt, slott det kalla förståndet irrar bort omkring i de ida obebodda trakterna och beräknar dollars och ents, räntorna af de i en framtid blifvande kapitaerna. Hufvuduppgiften, som enhvar här har att lösa, vestår i användande och begagnande af här för han-! len varauide naturliga medel, hvilkas prosaiska brin-! ande till värde, åtminstone till en början, nödgar: onom att för ansträngning och arbete -åsidosätta jutningen af ett idylliskt lifs möjligen befintliga rei lser och behag. För den, som med afsigt att grunda i ig ett hemvist, ditkommer, erbjuder sig alltid dertill ä mångfaldigt sätt tillfälle; dock får han icke hopi as att genast på första bästa ställe finna detta i. nlighet med sina önskningar och förhoppningar. H Så fördelaktigt för den enskilte och så välgörande ! ör det hela som de i pre-emptionlagen innehållna nedgifvandena äro, framställa sig dock i sjelfva veret vid tillgodonjutandet deraf många svårigheter ör den främmande invandraren. Han ankommer till andet efter en lång och ofta besvärlig resa, och oukadt han förut inhemtat åtskilligt rörande der bentliga förhällanden, ser han sig i början bedragen sina förhoppningar. I samma belägenhet som han jelf, finner ban han hundrade, ja tusende andra; som öka efter. bästa länderibelägenhet; han blir varse att 4 u för tiden några claims icke mera kunna göras i medelbar närhet intill de befolkade städerna och ybyggena, eller till och med blott i närheten af Misssippifloden; han måste ofta begifva sig hundratals I vil in åt vildmarkerna, för att finna oupptaget land, d om är värdt att taga. Inga eller åtminstone endast! e l Ehurn. denna trakt. af landet, som ildet föregående r S föå oh ban FR k—— FÅ CO mee ar