land skall läsa bibeln så braj att presterskapet säges vilja anlita polisen.n Tig, min vän! yttrade en äldre arbetare. Låt oss gå ner och se på fontänen, på de svarta svanorna, som simma i dammen, och på komedien och Louis — Saint Louis, förstår dut... Herr sergeanten har väl hört talas om Saint Louis? sFör hvem tar, ni mig, min herre? Tror ni inte att polisen känner S:t Louis? Det trodde jag icke vara möjligt. Historien säger, att han icke kände till polisen. Jag skulle kunna berätta mina läsare mycket om parisermusgerna och om de konstskatter de innesluta, men det vore ju endast att uppvisa hvad tusende sagt förut. Louvren ensamt: innehåller så många märkvärdigheter i historiskt och konstnärligt hänseende, att min berättelse skulle växa till en volym ifall jag företoge mig att beskrifvadesamma. Då man besöker detta ståtliga franska nationalmuseum, träffar man på en och annan landsman eller landsmanninna, som kopierar någon mästare. Öfverallt i taflegallerierna studera artister från hela den civiliserade verlden. Går man i konungarnes museump, blir man angenämt öfverraskad att se rustningar, mantlar, messböcker m. m., som tillhört Frankrikes regenter. Med nöje dröjer man en stund, för att e gamle kung Childerics vapen och guldringar, man beundrar den med ädla stenar öfversållade spegel, som republiken Venedig skänkte Catharina af Medici; och de dyrbara minnena från Ludvig XIV:s tidehvarf. Med vördnad inträder man i det rum, som endast innesluter hågkomster af Napoleon I. Hans konsulsuniform, hans kröningsdrägt och en uängd rockar, hattar och pantalonger, som han burit som kejsare vid märkvärdiga bataljer. förevisas, jemte hans code; hans toilettsaker och servis af guld. hans fältsäng och