begagnandet af blancokrediten. Då det måste vara afl intresse att lära känna de motwer, hvarpå statsutskottet stödt de beslut som utskottet fattat och vi i går meddelade rörande deikronans kassor influtna medleas tillhandahållande för allmänna rörelha vi förskaffat oss del deraf och återdem härnedan. Efter en kort inledmån skattebidragens årliga belopp h deras utgörande medtager en större del, än förut, utaf landets rörelsekapital, e det vara allt vigtigare och nödvändigare vid statsregleringen tillse att de medel, i skatteväg indragas uti statens kassor. så fort lämpligen ske kan, återigen varda utlemnade i allmänna Is isynnerhet vid sådana tider. då en af särskilta förhållanden öranledd tillfällig minskning af det för -af. färsoch näringslifvet oundgängligen effotderliga bytesmedlets och förlagskapitalet s vanliga belopp hämmar och motverkar jepn industriella företagsamheten samt af? stninven af landets produkter och andra 2 snom den enskilta verksamheten framalstra,g varor. För att upplysa om de under en ti drymåd : än 30 år vid statsreglerir .garne påräknade skattebidragens belopp och förhållande till det i: allmänna rörelsen u ejöpande tedelmynt. hvarmed dessa skattebi Årag måst afbördas. har bifogade tabell blifvit; upprättad, af hvilken inhemtas, att-då dr, via 1823 samt 1820 äre riksdagar påräkr dde statsm omsterna endast motsvarade om ring en fjerdedel af de vid vagsie ärs slv utelöpande bankooch riksgildssedlar 4os belopp, uppgingo de för 1850 ech 1851 års riksdags statsregleringsperiod beiknade, statsivh omsterna till mera än fem elfekar utaf den vid slutet af sistnämde år TESOP and; bankosedelstocken, samt det i stället föp skillingssedlarne utgifna silfvermynt. sverkets vid senaste riksdags statsreglering räknade årliga inkomster utgjorde, mod afdrag af indelta räntor och tiondespanmål, men med tillägg deromot af den för år 1855 uttaxerade allmänna bevillning, nära tre åttondedelar af bankosedelstocken jemte meranämde säfrvermynt. nder 1840—1841 års riksdag meddelades först den uti alla derefter för riksgäldskontoÄ ementen införda föreskrift, ntorets utgilter anvisade: r das för detta rar. så vidt med det fördel öfvere sgäldskontoret frukt a rörelsen tillhanda menindarnesdemt ätskillioa avdra ttnjugas ökade ränteinkoraster för riksgäldskontoret och göra influtna öfverskottsmedel samt andra behällningar tillgängliga för allmänna. rörelsen, har också allt hittills vunnits på ett tillfredsställande sätt. Enligt hvad bilagde från riksgäldskontorets bokslutskontor infordrade uppgifter utvisa, har genom sagde medels och behållningars förräntning intill sistlidne års slut erhållits en röäntevinst af-ej mindre än 1.379,758 rdr bko. Det belopp, hvarmed rörelsekapitalet genom ifrågavarande åtgärd under ofvanberörde tidrymd ökats, har naturNigtvis vid olika tider varit mycket omvexlande, såsom beroende af de till riksgäldskontoret aflemnade och för dess utgifters bestridande icke erforderliga tillgångarne. Vid 1843 års slut uppgick detsanima till 2.612,388 xdr och vid sistidne års slät till 3,483,053 rdr. Vid slutet af år 1848 hade de af riksgäldskontoret tills vidare förräntade medel sjunkit till sitt. minsta belopp eller 681.000 rdr, allt bko. Ju förr riksgäldåskontoret kommer i åfnjutande af de ä statsinkomsterna eppkomna öfverskott, ju större måste den ränsnevinst blifva, som genom dessa medels: anändande till uppköp eller belåning af ränigati kan beredas, och ju liga statsutgifter anslagna Iskontoret innestå, ju severk från allmänna rör a de medel, som på sådant tt i densamma utlomnrats. Det är följaktli2en fed hänsigt till ej mindre riksgäldskoniorets inkomster än det för allmänna rörelsen igängliga kapital af synnerlig vigt att öferskottsmedlen så snart som möjligt komma iksgäldskontoret till a samt att de anslagssummor, som vederbörande förvaltande verk ega att från riksgitdskontoret utbekomma, icke uttagas förr än de utbetalningar, hvartill dessa summor blifvit anslagna, behöfva verkställas. En icke obetydlig tilök