AES EEE ARKEN RESREEESE son inträda i sitt rum, innan presidenten hun nit rätt inkomma i sin middagslur, det vill säga, innan han efter täta slummernickningar och uppvaknanden slutligen nedsläppte Postoch Inrikes Tidningen i golfvet. -Du hade bort efterkomma min önskan i det senare brefvet. Du är emellertid välkommen, ty jag tycker mig förstå, att din olydnad denna gång icke har någon lättsinnig anledning. Jag är, uppriktigt sagdt, ej heller just öfverraskad af din ankomst, ty din mor, som känner dig bättre än jag, såsom hon tror åtminstone, har väntat och förutsagt, att du genast skulle komma. Du bör strax besöka henne, men jag måste först bereda henne på din ankomst, ty sinnesrörelser af alla slag äro skadliga för en konvalescent. Presidenten gick in i närmaste rum, som var ett kabinett, återkom snart derifrån och, med dörren lemnad på glänt, vinkade han till sonen att inträda. Friherrinnan, ett fruntimmer vid några och fyratio-års ålder, som måtte hafva varit mycket skön i sin ungdom, satt tillbakalutad i ett soffhörn. -Blekheten och den matta blicken gåfvo henne, som ännu bibehöll mycket af fordna behag, ett intressant och intagande utseende, Frans närmade sig på den tjocka mattan med ljudlösa steg, kastade sig på knä för henne och emottog i denna ställning hennes omfamning, som erbjöds honom med utsträckta armar redan vid inträdet. Intet ord vexlades. Frans snyftade högt vid hennes barm, och hon gret stilla, under det hon med sin blekhvita hand smekte hans lockar, Presidenten, som vid denna syn kände en viss benägenhet att blinka, föranledd af en ovanlig retning i ögonens tårekörtlar, drog. sig långsamt tillbaka och stängde dörren, emedan han icke ansåg en yttring af känslosamhet öfverensstämmande med en mans värdighet. Och vi göra såsom han, ty hvilken förmår väl teckna det första mötet mellan en från grafvens brädd återvändande älskad moder och en älskad son? Deremot vilja vi öfvervara deras samtal