I — —— — — ————?K anländt med ångbåten. Han slukade dess första rader, som innehöllo skrifvelsens kärna: hans mor hade tillfriskna hade redan lernat sjuksängen och var teml8en återstäld! De känslor, af hvilka Man vid denna underrättelse öfverväldigades, ! motsats mot dem, som hos honom väcktes f det förra brefvet från hans far; förstår låaren af den unge mannens lifliga och biftia natur, den vi redan skildrat. Sedan ha! hunnit återkomma till lugn fättning, hvilkefalltid är lättare vid en stark glädje än vil e djup sorg, genomläste han brefvet i dess elhet. Fadrens bref hade alltid en allvarsan och något sträng, nästan kall ton, ehuru an höll mycket af sonen. Med en småförsrädlig ironi tillkännagaf han, att han, genom den alltid uppmärksamma och ordentliga namsell Hagendahls bref till sina föräldrar efarit, hvar han, sSonen, nu befunne sig, oh hvilka maktpåliggande akademiska strivanden oh bekymmer upptogo hans tid; men ehuruhan, Frans, nu gjort en längre Unalasejour än aftaldt varit, hvilken sejour ni möjligen kunde utan olägenhet afbrytas, så inskade preidenten likväl att han, sonen, måtte qvarstana ännu någon tid der han vore, hvarmed lock menades staden Upsala, tills all fara fr farsoten i Stockholm vore förbi, ty det sjudomsanfall, för hvilket hans moder råkat ut, bade ingifvit mycken oro och bekymmer, elst smittan lättare anfaller den. som under sikdomar anländer, än den, som på stället ngon tid hunnit vänja sig vid den sjuka lufth; hvarföre presidenten alldeles icke påyrkak att han, sonen, som befam sig på en sur! Ort, skulle i oträngdt mål nu begifva sig til en smittad, utan deremot förbjöd sådant. ,Lif eller död! utropade Frap men jag måste se min mor och helsa henn Vilkommen tillbaka från porten af de dödas tmning. Och trots faderns bref afreste PN till Stocke holm med dagens ångbåt. Du är icke rätt lydig, Frans) :1ade presidenten, då han strax på eftermidsen såg sin