Aftonbladet – 17 november 1857, sida 2

MUSIK. På Mindre teatern uppträdde mll Maria Seato i lördags afton enligt hvad affischen tills kännagaf för sista gången. De stycken hon denna afton spelade voro de förr hörda Souvenir de Mozart, fantasien öfver motiver ur Donizettis La favorite samt den originella och hänförande Carnaval de Venisen, vid hvars förnyade åhörande vi med hvarje gång ha trott oss finna den unga konstnärinnans bemödandeh att intränga i Kompositionens anda krönas med allt större framgång. MH Serato rönte för de egendomligt vackra egenskaperna i sitt föredrag såväl af sistnämda stycke som af de tvenne föregående de Nfligaste bifallsyttringar och framropningar, och det är icke hemies fel att Alard i sin Souvenir de Mozart icke lyckats blifva bättre inspirerad af den store mästarens minne och förmått att kläda hans melodier i en dem mera värdig skrud än hvad i denna komposition är fallet, hvilket emellertid måste beklagas, åtminstone af den, som icke är nog lycklig att ega en så obegränsad latitud i sin östetiska smak och sitt kritiska åskådningssätt, att han, äfven för det disharmoniska och osköna, är redo att, i likhet med en viss notabilitet hos fru Lenngren, ropa hurra på begäran. Della Marias operett: Den unge arrestanten gifves med fortfarande och förtjent bifall. Dess lifliga och spirituella musik påminner i mer än ett afseende om Cimarosas förträffliga opera Det hemliga giftermålet, hvilken geniala mönsterbild för allt hvad opera buffa heter man blott alltför länge saknat på Kongl. teaterns repertoir, der den på goda skäl kunde åtminstone ett par gånger årligen upptagas, så mycket heldre som man, kanske med undantag af Paolinos parti, icke borde vara i förlägenhet för en god rolbesättning. Blanches Ett resande teatersällskap förfelade icke att såsom vanligt utöfyva sin goda effekt på åskådarnes skrattmuskler. ehuru de roler, som förut spelades af. hrr Ähman och Lagerqvist, af sina nuvarande innehafvare icke återgåfvos med lika komisk styrka som af de nyssnämda, Huset var utsåldt.