Aftonbladet – 14 november 1857, sida 3

Article Image
nu tryekt och utdelad samt bestar hufvudsakligen uti en öfversigt af de diplomatiska förhandlingarne med Danmark. Sista gången frågan förekom uti förbundsförsamlingen var det i dess session den 28 Juli 18351. På de båda stormakternas framställning fälde församlingen då det utslaget, att bestämmelserna uti konungen-hertigens kungörelse af den 2? Jan. 1851, så vidt de angå Holstein och Lauenburg, öfverensstämde med förbundets lagar och rättigheter. I enlighet dermed meddelade förbundsdagen den förutsatta definitiv: stadfästelsen åt den af Preussen och Österrike åstadkomna förlikningen uti de sedermer: uppkomna stridigheterna mellan Danmark och förbundet. Om detta beslut underrättades den kongl. danska regeringen, hvarjemte den öfvertygelsen uttalades, att hor äfven för framtiden skulle i rättvis och försonlig anda vaka så väl öfver de lagliger bestående instutitutionernas upprätthållande och gagneliga utveckling i sina tyska förbundsländer, som öfver den ställning, hvilken tillkommer dem i förening med monarkiens öfriga delar. Till detta beslut anknyter sig de båda stormakternas nu ingifna inlaga, 1 det att den steg för steg framställer gången al de diplomatiska underhandlingar, som i och för verkställigheten af nyssnämda förbunds beslut förts med Danmark från Juni 18561 tills i Juli innevarande år. Första stadiet i skriftvexlingen slutar med danska depeschen den 13 Maj, hvari de holsteinska ständernas sammankallande utlofvades. Det redan den 14 Maj af Preussen och Österrike fattade beslutet, att hänskjuta frågan till förbundsdagen, uppsköts af denna anledning, och underhandlingens väg beträddes åter genom noterna den 20 Maj, danska svaret den 24 Juni och de båda stormakternas svar den 6 Juli: Den 15 Augusti sammanträdde derpå den holsteinska ständerförsamlingen. Hoppet, att på underhandlingens väg, yttras derefter i Preussens och Österrikes skrift, ernå den så önskvärda förlikningen med ständerna, har tyvärr icke gått i fullbordan. Ständerförsamlingens förhandlingar nyligen i Itzehohe äro ännu i friskt minne. Då den kongl. danska regeringen endast framlade proposition till dessa rörande en grundlag för hertigdömets enskilta angelägenheter, men icke i afseende på hertigdömenas ställning till hela monarkien, så framstälde ständerförsamlingen sina åsigter inför regeringen uti ett utlåtande, hvilket numera är utgifvet i tryck och finnes härvid bifogadt. Derefter afslös församlingen, utan att man gifvit förhoppning om en vidsträcktare behandling af frågan. De båda hofven, som trott sig kunna genom sin bemedling få frågan förd så långt, att de kunnat framlägga resultatet till förbundsförsamlingens sanktion. ha dock ej ansett sig befogade att än vidare på obestämd tidi förbundets namn fortsätta underhandlingarne, hvarföre de nu öfverlemna henne till förbundsdagens behandling. RYSSLAND. Under kejsarens senaste vistande i Moskwa skall följande studentuppträde hafva egt rum: Enligt reglementet äro studenterna skyldiga att göra honnör för hvarje högre militär. En student hade brutit mot denna föreskrift och skulle i anledning deraf arresteras, men satte sigwtill motvärn, och då nu äfven flera af hans kamrater skyndade till hans hjelp, uppstöd ett ganska allvarsamt uppträde mellan militären och studenterna. Saken drogs inför rätta, och generalen, som ansåg sig hafva blifvit förnärmad, åberopade reglementet samt yrkade sträng tillrättavisning. Som den ifrågavarande öfverträdelsen motreglementsföreskrifterna, var förenad med allvarsamt trots mot myndigheterna, blefvo straffen ganska stränga. Men kejsaren benådade studenterna, hvaraf följden blifvit, att hela studentkåren derefter ansett sig befriad från den löjliga skyldigheten, att spela knektar hvarje gång de stöta på någon högre militär, så att någon honnör af studenter numera alls icke kommer i fråga. AMERIKA. Från Mexiko ankomna underrättelser af den 3 Okt. förmäla, att regeringen skall hafva upptäckt en vidt utgrenad sammansvärjning. Man hade tagit i beslag vapen, ammunition och dolda penningesummor. Tre generaler. två f. d. guvernörer, 5 öfverstar samt diktatorn Santa Ånnas fordna minister, hr Aguilar. hafva alla blifvit häktade, såsom invecklade uti sammansvärjningen. Dessutom hade regeringen lyckats få i sina händer flera handlingar och bref, som skola vara i högsta grad -.komprometterande för Santa Anna. Uti staden Mexiko var man öfvertygad om att republikens president hade för afsigt att hos kongressen anhålla om förlängande af sin utomordentliga fullmakt. I händelse denna begäran blefve afslagen, ämnade Commonfort nedlägga sin värdighet, i hvilket fall, enligt lagens föreskrift, presidentsembetet skulle öfvertagas af högsta domstolens president, hr Benito Suarez. Om deremot Commonfort erhåller ny utomordentlig fullmakt, så kommer detta att beviljas under noga föreskrifna vilkor, eller med andra ord, ett nytt kontrakt att afslutas mellan folkrepresentationen och högsta myndigheten. Alltsedan den 15 Sept. har ministårens afskedsansökan varit inlemnad. Dagen förut hade Commonfort utfärdat flera af den allmänna opinionen mycket gynnsamt bedömda dekreter. Dessa välkomna ordonnanser handla förnämligast om armens reorganisation, upphäfvande af generalkommendantsembetet, upphäfvande af den nuvarande akademien och bildande af en ny vetenskapig kår, proklamerande af religionsfrihet, samt slutligen ett allmänt förbud, att bekläda flera embeten på en gång. AUSTRALIEN. Äfven uti Australien har behofvet af-elekriska telegrafer gjort sig gällande; flera af le vigtigaste orterna voro redan 1854 förenade genom telegraflinier, och enligt Senaste underrättelser arbetas fortfarande ifrigt på illvägabringande af ett telegrafnät, hvarigeTr Fä vr SPY de ) FIP PR a 5 mt Då Dö rt dj RR fm a RR

14 november 1857, sida 3

Thumbnail