Aftonbladet – 13 november 1857, sida 3

sina kuperace landskaper, sardeles. al det uar vesterut, dit min resa närmast står, och jag kommer: bland atinat att passera trakter, som fordom voro uppfylda af idel röfvarehistorier, och det stigtännen, för att sinsemellan signalera, hade öfver vägen utspända klocksträngar i stället för de telegraftrådar, som nu der sköta i allsköns tysthet sin fredliga syssla: Jag anbefaller -mig i-Guds hand och hoppas snart kunna låta höra ifrån mig på andra sidan Lilla Bält: Bref från Upsala. ; Upsala dens9: Novia Sedan koleran; söm för en ständ kom universitetslifvets pulsar att stanna, omsider fallkomligt upphört, haf hu så småningon? äållt härstädes återtagit sin jemna gång. -Ofiioek det terminliga antalet af studenter ej är likå stort som vanligen, märkes dock förminskningen föga: — Det akademiska urverket är åter uppdraget, och om det öckså just icke visar hvad tiden Hder, går det dock så godt det kan sin trygga, stadiga gång. Ater: klingar studentsången, åter vigileras, tenteras:ochpokuleras, och der nyss likprocessioner framskredö; röra sig iu lefnadsfriska ynglingar skäror: Koörtligen, vi hafva full termin. sz Så måste det dock icke fattas af alla EH af pröfessörerna ihom juridiska fakulteten synes nemligen ej ännu fått rätt klart för sig, om så är:ellet ej. Koleran; den för någon tid instälda terminen och de många vid riksdagen. föreslagna --lagförändringarne! tyckas verkligen försatt honom i em sådan ovisshet om hvad som är ellet icke är gällande öch tillbörligt, att han hitintills mider terminen sällan träffats på sin plats foch, der han borde vara att söka, Möjligen kan han, förebringa den bekanta ursäkten, att han hafver köpt ett jordagods och måste ut och bese dety; men med -detta hans åskådningssätt och-denna ursäkt torde lärjungarne vara föga belåtna. Icke heller. lära professorslönerna böra betraktas såsom resestipendier, afsedda att sätta der rås innehafvare i tillfälle: att. fråmoch-;åter-. resa mellan universitetsstaden och ett Tuscnlum, der-de må kunna. efter en timmas föreläsning beqvämt hvila ut under flera dagar. Skulle-ock sådant en eller annan gång med. rektors tillåtelse kuimd egna MM Bordej väl. skäligen -eti alltför ofta återkommande anhållan derom af denne afslås. Hvad emellertid i detta särskilta fall universitetet skulle vinna på en förflyttning till hufvudstaden, kunna yi ej afgöra, emedan vi ej hafva oss bekant) om näm SÄTER jordagods ligger lsngre från Stockholm än från: Upsala. I Efredags tillträdde professorn i kirurgi och. obstetrik C. B. Mesterton sitt läröembete med en förelistting : Om de anestetiska Medlen och deras ailväntningri kifurgiens 10 Utan tvifvel bar universitetet mycket att-höppas af denna uhge professöf, sonr redan gjort sig könd för stor bäde praktisk soch teoretisk. skicklighet. Är detemslycka förs den enskilde att tedan vid så tidig älder ernå enshögdläfareplätes på hvilkeiiIbän7tied tryggad ekonomisk existens kan.sfritt åtvecklas smar förfhögenheter, så är det i Jika hög grad för akademien, som derigenom får räktia sig til godo frukterna af en frisksochobruten mannakrafts-verksamhet, Väl vore Om, oftare än sker; friska krafter sålunda Kände blifva använda. Tvifvelsutan skulle det då gå.raskare framåt. och den ensidighet: och sömnaktighet, sområder i så måtige tikthingar af det vetenskapliga sträfvandet, få vika för vaket sinne och öppen håg. I sammanhan, härmed: skunnavis ej neka oss nöjet att leda uppmärksamheten på emrtes dan i somras-utkommen, men oss veterligen ej ännu. i: tidningarne anmäld ,.skrift inom. det filosofiska området, nemligeh Dendoantatiska Ffationälismens strid imot den spekulativa filosofiensbelyst. af J. J. Borelius.. Närmaste anledningen till och syftet med. densamma angifves af: författaren: i ett förvrd:! der det heter: Denskritt, som härmed lemmnas, i. allmänhetens händer, ansluter sig närmast till en år 1831 Af författaren utgifven skrift: I hvad afseende är Hegel bantheist? Kritisk betraktelse, med bilething. af professor Ribbings skrift om pantheisnicn.: Det var nemligen mot denna, som professor Ribbing år 1852 utgaf det första och hittills enda. Wiftet af sma Eristiska blad, hvars-Bösvarknde utgör den härvarande skriften segentligarsyftemåln. — Pill hvilken grad hr Borelius iyckat81 sitt svar, lemna-vi åt de i-umnet mera kunnige att afgörå. Det Vissa är emeHlörtid.—att-hr B. ej varit rätt beskedlig leniot prof. Ribbing, itan tagit fasta på en mängd uttryck; söm väl ej varit beräknade på ensträngare granskning, och gifta anledning till! den förmodan, att. prof. Riblings logik är från den vanliga