Aftonbladet – 12 november 1857, sida 2

I FÖRSIGTIGHETSMÅTTET. EN STOCKHOLMS-UPSALA-HISTORIA. ) Nej, nej! vidtog Augusta, hvilkens tårar utbrusto vid detta ömsinta deltagande, som visades af en person, af hvilken hon minst kunde vänta det, och som så sannt målade hennes belägenhet. Nejl sade hon, jag vill visst icke göra folk oro och kanske olycka, ty det kan ju vara en möjlighet, att jag förer smittan med mig, churu jag sjelf är frisk, eller att jag verkligen sjelf är smittad, fast jag ej ännu känner deraf, ty jag har hört, att smittan kan ligga flera dagar i kroppen, innan den bryter ut. Jag reser tillbaka till Eklundshof, der man är skyldig att emottaga mig, och derifrån tillbaka till Stockholm, ehuru mycket jag fruktar att genom min oförmodade återkomst uppskrämma mina föräldrar, eller åtminstone göra dem bedröfvade. Ack, ja! lilla mamsell Hagendahl! vidtog gumman Apelblom, detta blir, efter närmare besinning, det tryggaste, när inte mamsell kan få komma in i staden. Upsalaboerne hafva den försigtigheten att hålla tio dygns karantän. Men jag har hört, att sådant skall vara nistan för mycket. Herre Gud! jag är icke så rädd, jag, som Upsalaboerne; hade mamsell varit endast fem eller sex dagar. skild ifrån Stockholm, så skulle jag icke hafva dragit.i betänkande att bedja mamsell stiga in. Men nu är detta icke falletv, svarade Augusta sorgset, men lugnt. Jag rekommenderar mig således och tackar för den gästfrihet, hvaraf jag under andra omständigheter skulle hafva kommit i åtnjutande. Farväl, farväll Augusta hade ej stigit ur vagnen under hel denna underhandling, och kusken återtog sitt säte, jemte tömmarne. Ack! ja farväl, farväll ropade mamsell Apelblom och viftade med näsduken, i det) Se Aftonbladet n:r 260 och 162.