Aftonbladet – 11 november 1857, sida 2

Rn MM är det mig, huru mamsell Hagendahl kan befinna sig här. : Mina föräldrar ville att jag under den tid, koleran är som svårast i Stockholm, skulle uppehålla mig på frisk ort. j I Upsala MD : Nej, på landet, en mil derifrån. Olyckligtvis hade ej-heller de det ringaste begrepp om spärrningen. ! När sker afresan dit?5 Detta frågades synbarligen med orolignyfikenhet. Jag vet det icke förr än svar ankommer på ett bref jag tillskrifvit en person i Upsala. Ack, se der kommer just brefdragaren b Hyrkusken återkom med det muntliga svaret, att fruntimret bad att fruntimret ville om en halftimma vara välkommet till tullens. Välkommen till tullen, ja! sade Augusta för sig sjelf. med en suck, 5Men huru kommer jag derifrån till min bestämmelseort Fruntimret vet kanske icken; sade hyrkusken med. en både höflig och vänlig ton, att jag skall skjutsa hela vägen, men icke med droska, utan med hästar och vagn, enligt order och betalning.5 ? Hvilkens order? Den gamle herrns, grefvens. Ack, den grefven, hvad han är god och ädelmodig! sade Augusta halfhögt för sig sjelf. Hvilken grefve?, frågade unge von Doofbjorthen med en irrande och något orolig blick; men dåchan blef upplyst om personen och förhållandet, blef han gladt öfverraskad och fullkomligt lugn. Om en halftimma, återtog hyrkusken, är min kamrat vid tullen med hästar och aga åt fruntimret. lä Ack: då får jag således en ny körsven, yttrade Augusta bekymrad. , Nej! vasserratri, nog får fruntimret behålla mig, alltid. Det var lugnande och trefligt. Men fruntimret torde få gå till fots den lilla biten till tullen, ty droskan och hästen måste jag lemna qvar istaden. Men en drag