rara gubbe, är jag riktigt stolt och anser mig fullt Jemngod med hennes nåd der nere, ty jag anser dig. för en Yiktig excellens, i ditt Ja,. såsom för detta bundtmakare betraktad.y inföll gubben skrattande, hos hvilken fanns allt hvad af heder och ära hos en menniska kan finnas; men intet spår af den fåfänga, den dryghet, som ej så sällan visar sig inom familjer af borgareståndet i icke mindre grad än inom hvilket annat stånd som helst. Nej, aldrig,, återtog gumman, skola vi förödmjukas genom vårt barns gifte inom en slägt, som är öfver oss. . Nå. nå, svarade bundtmakaren leende — ty detta yrke hade till senaste åren varit hans — lugna dig! Vi behöfva helt visst icke bekymra oss öfver denna sak, som aldrig kommer i fråga. Men just derföre bör bekantskapeix mellan de unga afbrytas. Den unge herrn, såsom man säger — jag nämner detta i förbigående, utan att det angår mig för två styfver — den unge herrn, som här slagit sin kansliexamen ur bågen, hvilket smärtade fadren, som dock icke vill tvinga Honom till något tvärtemot lust eller förmåga, skall i sinom tid begifva sig till Norrland, för att der avarstanna vid sidan af förvaltaren för den stora bruksegendom han i framtiden kommer att ärfva, och troligen är det faderns plan, att sonen, sedan han under ett och annat år hannit inlära bruksförvaltningen och landtskötseln, skall gifta sig, och utan tvifvel utses åt honom under tiden någon rik och förnäm flicka, — Det säges visst, att den unge herrn ieke skall resa till sin bestämmelse förr är på våren, men det gör detsamma; blott Augusta aflägsnas härifrån på några veckor, å blir allting bra; Får han inte se henne nder så pass lång tid, så bortblåser hans kärksfnurr helt säkert under promenaderna fram