Aftonbladet – 4 november 1857, sida 2

oundet skulle här i Danmark kunna besagna de af endast kongl. nåd återupprättade nolsteinska ständerna för att inskränka hela len danska monarkiens frihet och tillintetgöra less sjelfständighet. Detta, som skrefs af Dagbladet i December månad i fjor, kan förräffligt sägas omigen, just i dag, då den holsteinska frågan omsider verkligen föredrages för förbundsdagen i Frankfurt och ministoriet Hall spatserar här med korslagda armar, kikande upp åt molnen efter någon väntad deus ex machina. SB. Frågan om vara eller icke vara för krigshofrätten. Som bekant är, hafva rikets nu församlade ständer ingått till regeringen med begäran om krigshofrättens indragning. Ständernas skrits velse härom har af regeringen remitterats ej mindre till krigshofrätten än till rikets hofrätter, på hvilka senare krigshofrättens göromål ansetts böra öfverflyttas. Hofrätternas utlåtanden torde väl snarligen komma att afsifvas. Krigshofrätten har redan yttrat sig i imnet. Det lärer väl icke förundra någon att sistnämde domstol ampelt afstyrkt hela förslaget. Då det gäller förintelse af en person, vare sig en individ eller en persona moralis, är naturligt att denne skall pruta emot och söka bevisa, att den intet ondt gjort; utin är en högst vigtig medlem i samhället. Huruvida krigshofrätten lyckats i dennaj bevisning, ä2 en annan fråga. Utlåtandet börjar med en historik) enligt hvilken en särskilt krigsöfverdomstol. ;om än under olika namn, skulle funnits : Sverge nästan lika länge som Svea hofrätt. ?å denna omständighet lägges. vigt. Men — förutsatt att uppgiften är riktig, hvilket vi ej hu hafva tillfälle att kontrollera — hvad -bevsar den väl? De förändringar; som, enligt wlåtandet, denna domstol litet emellan undergått, — ständernas .mer än en gång framstälda begäran om dess indragning, — bevisar ej äfven detta något? Och hade ej äfven lagmansoch kämnersrätterna en vördnadsbjudarde ålder att åberopa? Det hjelpte dockej: demåste försvinna, emedan de numera voro öfverflödiga och i följd deraf skadliga. Vidare yttrar krigshofrätten: De privilegierad; domstolar, hvilka hittills indragits, hafva varit inrättade för vissa personer och metborgareklasser, och sådana domstolar strida visserligen mot en upplystare tids fordrigar på jemlikhet äfven 1 rättegångsordningr; men krigshofrätten är ej -en privilegierad domstol för person, utan för sak. Huru? a styrelseverkens domsrätt upphörde, — då hallrätter, posträtter, bergstingsrätter indogos — gälde det, då specialdomstolar för peson och icke för sak? Då veta vi i sannhg icke hvad en säskilt. domstol för sak skall betyda. Men är krigshofrätten en sådar. domstol 2 sak och icke för person, så skulle det vara intressant att få veta, hvilka donstolar böra anses hafva varit Specialdomstolir för oa Så RE Akademiska konsistorierna t. ex. dömde öfver bi begångna vid akademierna af studenter ro fl. Ses hofrätten dömer, fastän i andra hand, öfver prott. begångna vid regementena af soldater mn. . .Slottsrätten för Stockholms stad dömde fver tjenstefel af krigsakademiens civile em,etsmän. Krigshofrätfen..dömerdkar mama len? Den är åtminstone fin; och hela denna irad, hvarpå det öfriga till en del stödjer sig, ynes endast vara en skef eller grumligt tänkt ras, som väl icke lärer fånga mången. Krigsofrätten vederlägger sig äfven sjelf, då den ängre fram i utlåtandet använder det naiva ch betecknande yttrandet, att krigslagarne gälla för personer, de der befinna sig i en rån öfrige medborgare skild ställning i samället, och hvilkas förhållande derföre. måste rån en lielt egen synpunkt betraktas, (2!) Och lå det i slutet af utlåtandet talas om nödändigheten af en särskilt krigsöfverdomstol för malitärandans upprätthållande, — en anda, varom dock moralisterna ha sina egna meninsar — så lärer ur krigshofrättens egna deuktioner klarligen framstå, att denna domtol just hörer till det slags domstolar, som; ro inrättade för vissa medborgareklassern och om följaktligen; enligt krigshofrättens eget ttrande, strida mot en upplystare tids forringar. Vidare anspelas derpå, att krigshofrättens ndragning skulle strida mot 20 regeringsormen, der det:heter: Uti fredstider skola le mål; som från krigsdomstolarne dragas unler konungens pröfning, m. m. Men skulle tärmed menas endast mål, som omedelbart från trigsdomstol inkomma till konungen, så är let klart att det-strider mot regeringsformen utt hafva blott en krigshofrätt, emedan i åber opade grundlagsparagraf talas om krigsdomtolar.: Vi borde Således lyckliggöras med innu en eller. par. krigshofrätter. För öfrig remställes,, huruvida ej hofrätterna, om krigs rwofrättens göromål på dem. öfverflyttades. ore att anse jemväl för krigsdomnistolar, lika