rullats upp. och skimrat framför mig. med sänningens hela noggrannhet, natur ighet och lans. Jag har funnit nöje i att blicka. derpå, införlifva mig med alla dess detaljer och slyta med att nåstan tro på hvad jag sett, Nåväl! det är på detta sätt som en liten episod i mitt dagdrifvarlif för några år sedan framstår för mig, hvilken jag nu vill berätta. . Jag skulle likt gamle kapten B. kunna svära mustiga eder på att alltsammans är sant, men jag vill vara mera betänksam och ärlig, och säga, som det yerkligen är, att jag på min ära icke vet hur mycket deraf som är sanning och hur mycket dikt, ty båda deJarne finnas deri, det är säkert; eller också kan. det senare ju vara en uppenbarelse, en aning om rätta förhållandet; vi kunna ju antaga detta. : Det var en ganska varm. och s0li eftermiddag, då. jag vandrade den Iåndk vägen mellan Djurgården och Kungsholmen, och ervid råkade en bekant, som händelsevis håde samma väg och således med sitt sällskap kom att något. upplifva min tråkiga promenad 1.dammet och värman. 4 Hans fören. Sn ål Hl Nå, jag skall ber: ig något bra besynerligha men ån vet Möske redan derom. j Nej; Jag vet om Ingenting, annat än att jag är närg döden af värme . . Sade. Jag matt och likgiltigt. NE : å rg rg vågar jag visst icke. omtala det för dig så här oförberedt midt På gatan .;. du går verkligen med m eket vacklande steg, jag fruktar du faller. ne för mina fötter af ;sörg och bestörtning ks Er Åh jo, bemanna dig och. säg ut... Jag skall försöka att taga saken så kallt som möjligt här i solmaset. Nåväl! men det är allvarsamt — Jag ångrar den ton jag nyss antog ..jag hade nys