Aftonbladet – 26 oktober 1857, sida 2

MUSIK. MIl Maria Seratos afskedssoirå sisilidne lördagsafton i De la Croixs salong var talrikara basökt än någon af hennes föregående, och den unga: soirezifverskan hade, såsom vanligt, ait fögna sig åt de lifligaste bifallsyttringar för sina vackra prestationer. Vi hafva redan flerfaldige gånger varit i tillfälle att omnämna det okonstlade behag, som utmärker mil Seratos föredrsg, ledigheten i hennes stråkföring, den sek och lätthet hvarmed hon utför:r sina stacca:i, arpeggior och dubbelgrepp, hvarpå äfven nu lysande prof aflades, om än et: tillfälligt hinder derför understundom uppstod derigenom att violinens strängar ej voro i alldeles behörigt skick, utan alltemellanåt visade tecken till insubordination; isynnerhet var qvinten rebellisk. Afven : et piano, hvarå hr Foroni utförde ackompegnementet till violinnumren, tycktes ej heller stämma rätt väl. De atycken, mil Serato denna afton före. drog, voro den af henne förr hörda, måhända nu med siigande talang återgifna klassiska koaserien af Spohr (sångscen), Priimes M6lancolie, i bvars utförande mll Serato torde vara ibland dem, som komma den åtminstone som exekutör oförgätlige, alltiör tidigt bortgångne tonsättaren närmast, Alards Grande fantaisie de concert öfver themata ur Anna Bolena samt slutligen Pagaiinis verldsbekanta och verldsberömda Carnaval de Venisen, för hvars upptagande å programmet vi hafva särskild anledning att stanna i tacksam förbindelse hos soiregifverskan. Venetianska karnavalen, är en snillrik tonskizz, hvilken icke mindre sannt målar det lif, som räddei Venedig under dess glansrikaste period, den glädtiga, blomsterrika ytan för mängdens blickar dolde den i djupet arbetande volkaniska oron och glöden, äs karnavalens ystra skalkaktighet och pajazzo-spratt , vid hvars åsyn den yilige betraktaren ioke varsnar de djupare lidelsernas gång. Under den blixtrande humorn döljer sig en demonisk glöd, ehuru de flesta exekutörer endast synas hafva upptäckt den förstnämda. Det vore måhända af intresse att uppdraga en karakteristik af det ganska olika sätt, hvarpå de utmärktaste violinister här återgifvit denna märkvärdiga komposition; men vi måste inskränka oss till att näms Ghyz såsom den der otvifvelaktigt utan jemförelse djupast uppfattat densamma och bäst lyckats att i dess rätta färg framhålla oss fas SREOKARSEEEN