Aftonbladet – 24 oktober 1857, sida 2

IIGASIUIUGU UPPBIUL YES ej AVE BIBI än fyra och ett balft öre pr skålpundet; men hvilket enligt dessa uppiysningar motsades och skulle befinnas reducetadt till knapt hälften eller ännu mindre. Äfven meddelades i samma artikel åtskilliga uppgifter angående förhållandet mellan införseltullen på råsocker och på raffinad i Eogland, hvaraf drogs den slutsatsen, att denna skilnad der i medeltal icke gör mer än knappa två ören or skålpund, då deremot samma skilnad här, on efter utskottets förslag till 8 öre för h 13 för raffinad, blifver fem öre helt, och således bör kunna skydd mot den utäfve. råsboker bur eller rör än Am utgöra ett. ganske stat as ländska konkurrenderi: rok TidninMed abledolng häraf bar Svenska gen för sistlidna, tisdag freddelåt i itfänu uppsats, hvars syftemål är alt gendrifva AT tonbladets ifrågavsrande uppgifter . och tillintetgöra resultatet deraf. Artikelns författare har varit lycklig nog.att hitta på ett fryck-i eller skriffel. i. vår, artikel, hvilket . erkäcnes, då der nemligen står att skilnaden emellan införseltullen å raffinad och råsocker i England, hvad beträff.r så kallsdt brant Terres, icke är 3 sh. sterling, utan 4 sh, 6 d. pr centner om 120) svenska skålpund, esligt uidningen Economist; wen sjelfva slutsatsen blir. likväl i det närmaste oförändrad. Ty med antagande att vid raffinadering lärer användas mest af de finare råsookerslagen; och om man således beräknar 2, af det fivarö elter Havannasockret,. mellan hvilket och raffinädsockret tullskilnaden är 2 shillings, -samt V brunt Terres, så blir tullskilna2en tillsammans för en centner 2 sb. IV. perice, motevarande 258 1, öre riksmynt, hvilket, fördeladt på 120 skålpund, gör visserligen nögot, men högst obetydligt öfver 2 öre pr skålpund, och utgör ännu icke hälften af det här föreslagna lägre alternativet af tullsatser. Vill man åter räkna blott brunt terres — ett gröfre slag af råsocker än som hos oss lär användas vid raffinaderingen — så gör tullskilnaden mot raffinad, enligt 47, sh. eller 413 öre pr centner om 120 , ej :ullt 3Y, öre pr K eller 1, mindre än utskottets förslag lemnar härvarande sockerbruksidkare. Hvad angår de utaf oss meddelade brefutdragen till. upplysning om drawbacken i Holland och Belgien, så har författaren i Svenska Tidningen icke jäfvat deras riktighet, men anser dem bevisa ingenting och anför sågom motskäl dels att. belgiskt krossocker noteras på Londons marknad 5 sh. lägre pr engelsk centner än engelskt krossocker, dels att ifrån Holland exporteras årligen den ofantliga massan af 120 millioner svenska skålpund raffinad. Vi äro vål icke fullkomligt hemma i de mysterier som höra till detta ämne, men 0ss vill det synas, som om de anförda fakta till en del skulle utgöra. bevis på motsatsen af författarens i Svenska Tidningen påståenden. Ått det Belgiska krossockret står 5 skillingar lägre per centner eller cirka 2 öre per än det Engelska för export, kan för oss oinvigde ej bevisa annat än att det förra äfven måste vara mycket sämre i värde. Detta torde ock vara fallet med holländsk raffinad. Vi hafva af importlistor i Börsenhalle funnit, att stora massor holländsk raffinad införas till Hamburg och, enligt hvad vi hört sägas, der å nyo raffineras. Vore det föratnämds lika godt som Flamburgersockret och ditkomme med en bonifikation af öfver 4; öre riksmynt, säger det sig sjelft, att inga raffinadörer skulle kunna bestå i Hamburg, der ingen importtull betalas. på -raffivad, ty så stora patrioter. äro icke hamburgarne, att, om två likadana sockertoppar ligga bredvid. hvarandra, de skulle vilja . betala. fyra och. ett halft öre mer för den ena blott. derföre.satt den är kokad på stället. Huru-går det då till att .raffinadörer ändå finnas i. Hamburg. Detta förbigå de, som. skrifva -:til: .sckerpatronernas förmån , ständigt med tystnad och, tyckas generade när. man rör dervid, likasom att svara på huru de engelska .sockerbruken, kunna, bära sig med en lägre tull. .Sanholikt kan. det dock förklaras såsom vi. nyss antagit. Dessutom har : insändaren. likaså . uraktlåtit,.att svara på hvad. det af.,.oss . meddelade brefvet innehöll derom, att..exportpremien i Belgien (och troligen äro förhållandena .der och i Holland lika): minskas pr centner, så snart exporten ökas öfver ett visst belopp. Detta utgjorde likväl det väsentliga af de. lemnade upplysningarna, hvilkas. riktighet insändaren för öfrigt icke jäfvat, och hvilka redaktionen bar fullt skäl att anse riktiga, emedan de erhållits från ett respektabelt . handelshus i Antwerpen till ett annat hus i Köpenhamn, som. på. begäran benäget, meddelat oss desamma, af den anledningen att just samma fråga nu är på tapeten der vid riksdagen, såsom ock kunnat synas af den artikel vi senast meddelat ur Fredrelandet. Vidkommande : slutligen den förmenta farhågan af de stora exporterna af raffinadoch krossocker från Holland och Belgien, som skulle uppgå tillsammans till öfver 160 1:;:illioner skålpund, och hvilket frambålles i en oss meddelad promemoria, som herrar sockerbruksidkare låtit trycka, så betyder väl detta i sjelfva verket icke så mycket, om: man tar ger i beräkning. hela. verldsmarknaden och hvad som -kan dels ..absorberas af importen till Hamburg. och omkökningen derstädes, dels till Amerika och Medelhafsländerna. Allt hvad hittills förekommit: emot artikeln i Aftonbladet för den 6 har således, så vidt red. förstår, icke någon verkan: till underkännande. af det resultat, att bevillningsutskottets förslag .af fem öres skilnad i tull mellan. råsocker och raffinad till förmån för raffinadörerna, lemnar dessa ett ganska ansenligt skydd för deras näring och bör lemna en god inkomst på kapitalet. Hypotekåförening för de nordliga länen, I följd af inbjudning, undertecknad af hrr brukspatronerna A. J. Thomee, W. Elfbrink, Carl Ant. Rettig, Hjalmar Petr och C. A. Axell, grosshandlaren P. Kleman samt vice konsulerna Robert Rettig och F. Göransson, har i dessa dagar sammanträde i hufvudstaden egt rum med jordegåre inom-de sex norra länen, nemligen Gefleborgs, ternorrlands, Vesterbottens, Norrbottens, Jemtlands.och Stora Kop