Aftonbladet – 24 oktober 1857, sida 2

tjedlig till utsäde, hår dock; Iiksom SE del ställen värit åkestänn, så att, med. joner afkastningen i körntal, aringen på det helf fagor icke kan avses bättre än något over mödelnlättså: Kornet och blandsäden, af synnerligt lofvande ät-1 seende i början af Augusti månad, hafva väl, i följd af den derefter föortfarsnde äran, något lidit af tvärmögnoad, så att kornen till en stör del blifvit små och afkastniogön icke så ymnig som män hade hoppats, men äringen af dessa sädesslag antages dock till! fullt medelmåttig. Hafran har, såsom senare än körnet och blandsäden kommen i växt, lidit mera af torkan än dessa sädesslag: Vil sådant förhållande arises afkastningen medelmåttig. Trindsäden, bestående hufvudsakligen af ärter samt till mindre del af vicker och bönor, gaf vid Augusti månads början hopp om god äring, men som detta sädesslåg, liksom vårsäden, derefter lidit af den fortfarande torkan och i följd deraf brådimognat, anses äringen i allmänbet någöt understiga medelmåttan. Potatesen har i synnerhet på höjder och sandjord lidit af eftersommarens torka, så att den på flere ställen blifvit småväxt med mindre afkastning än man i början af sommaren hade anledning hoppas. Med anledning häraf, och då sjuklighet:eller torröta jemväl. på några stölten försports, kan äringen i allmänhet icke antagas bättre än något under medelmåttan. Öfriga jord: frukter, såsom Rötter och Rofvor, hvilka kommit till sen växtlighet, ärd i allmänhet småväxta och anses skörden deraf under medelmåttån: Döafkastningen hear, på sätt i andra berättelsen uppgifvits, öfverhufvud taget blifvit fullt medelmåttig. Dat nu växande höstsädet, som, i anseende till den starka värmen och torrå Väderleken vid såniogstiden, nedlades senare än vanligt, visar sig nu, sedän regn och mild väderblek inträffat, vackert och lofvande, så att, om den gynnande: väderleken någon tid får fortfara, man hoppas att sädet skall vinna erforderlig styrka att motstå Vinterkylån, dock bar sädet på några ställen under den senaste tiden lidit af mask. På grund af hvad sålunda är vordet anförådt, och med ledning af öfver förhållandet med skörden fögderivis upprättad tabell, anser konungens befallnings hafvande, med afsöende på sädens i allmänhet goda beskaffenhet, medslafkastningen för länet kunna antagas till något öfver medelmåttan,. Från Hallands län (dat. den 14 Okt.) Såsom uti föregående berättelser blifvit antydt, var väderleken under September och Oktober månader förlidet år regnig intill början af November månad, då stark vinter inträdde och hvilken sedermera med få afbrott fortfor. Härigenom blef tillämnad vintersådd på flera ställen: icke verkstäld, så att mindre vintersäde blef utlagdt än thder näst föregående år. Våren inträdde sent med stark frost om nätterna och skarpa vindar om dagen, hvilka förhållanden menligt inverkade på det uppkomna höstsädet. Inom utgången af Maj månad var våraärbetet i allmänhet afslutadt, men regn föll icke förr än omkring medlet af Juli månad, så att landtmannen hyste nedslående förhoppniogar äfven om vårsädbt, hvilket uppkom både tunnt och ojemt samt började gulna. Af det vid nämde tid inträffade ymniga regn uppfriskades likväl påett förvånande sätt ej mindre böstän vårsäden, med undantag af bönor och ärter, hvilka i följd af mindre tjenligt utsäde, särdeles i norra delen af länet, icke kunde upphjelpas. Sedan regnet upphört, inträdde en st.rk torka och värma, som bringade säden på flera ställen till något för tidig mognad, så att skörden redan i början af Augusti månad kunde företagas och fortgick under den mest gynsamma väderlek. Öfverallt har grödan blifvit väl inbergad; och kan detsamma äfven antagas om höskörden: s a Efter hvad dels grödan å marken visat och dels anstälda proftröskningar: gifvit vid handen, anses följande. resultat af skörden kunna antagas, nemligen: Höstutsädet:. Hvete något under medelmåttan eller från 5:te till 7:de högst 8de kornet, utom i Fjäre fögderi -elter länets nordligaste del, hvarest afkastTningen uppgifves endast till 3:dje å 4:de kornet eller nära missväxt. Råg något under medelmåttan eller från 5:te till 8:de kornet. Vårsädet: Vårhvetet, som hufvudsakligast odlas uti de båda norra fögderierna, anses gifva 6:te X 8:de kornet i Fjäre, men endast: 4:de kornet i Warbergs fögderi. Vårråg, korn, blandkorn och hafra uppgifvas till 6:te å 8:de kornet-i Fjäre, 4:de kornet i Warbergs, 3:dje å 5:te-i Halmstads samt 5:te å 6:te kornet i Laholms fögderi. Bönor och ärter nära missväxt, utom i Halmstads fögderi, der afkastningen uppgifves från ö:te: till -B:dekornet. Potäter lemna å högre ställen dålig; å sankare marker bättre afkastning, hvilken värierat från 5:te 3 6:te till 7:de a 10:de kornet, men på senare dagarne klagas mycket öfver atv de visa: benägenhet för att ruttna, och har törröta å dem jemväl förekommit i Fjäre fögderi. Lin Och hampa; medelgod afkastning. Rofvor, morötter :och andra jordfrukter ganska ringa afkastning Höskörden vidw under medelmåttan,:. och som stråfodret jemväl är ringa, befaras foderbristtill våren. I följd häraf hafva ock prisen på kreatur Åredan betydhgen fallit. Med-föranledande häraf måste grödan anses under medelmåttan. Under gynsari vädörlek Har vinterskdet blifvit utlagdt samt jenit och väl oppkömmit öch synes för närvarande ganska lofvande, undantagandes å ett och annat ställe, hvarest mask gjort skada å den späda brodden. — Vi redogjorde för någon tid sedan för en resterlig befordringsfråga, som är särdeles betecknande för-den anda, som gör sig gällande inom vår prelatensiska verld. . Konsistorium i Linköping hade från förslagsrum tillvett konsistorielt pastorat af första klassen utestängt komminister N. Ignell och å förslaget uppfört personer; som voro honom underlägsna i. tjenste-.och lärdomsmeriter. Såsom skäl härför åberopade: konsistoriet, dels att komminister Ignell skulle vara irrlärig, utan att närmare bestämma hvari denna irrlärighet, som sålunda tillvitades en i kyrkans tjenst Åstående prest, skulle bestå, dels att hans arTbeten icke kunde tillerkännas ett högre vetenskapligt värde. Vi ha redan meddelat den märkliga skrift, i hvilken hr Ignell upptog Åtill belysning och vederläggning dessa konsiÅstorii grunder, och visade, att de voro lika Tobefogade i rättsligt hänseende, som de stodo i öfverensstämmelse med den ultra reaktionära vind, som alltsedan 1840 börjat blåsa lirån svensk. kyrkans. höjder och med ytterlig fientlighet vändt sig emot allt hvad fri Tforskning heter; Det berättas nu, att detta mål af regeringen blifvit afgjordt, och att Åkonsistorii förslag, med ogillande af Ignells Å besvär, blifvit faststäldt: Vi äro verkligt nyfikna att erfara, på hvilka grunder man kunI nat stödja denna resolution, då komminister Ignell; som genom flera utgifna. skrifter ådagalagt en hog vårt lands presterskap sällan förspord vetenskaplig bildning och beläsenI het, väl icke lärer kunna anses i lärdom un derlägsen den yngre medsökande, som konsiI storium-.-hade uppfört på. förslaget framför honom; och då det ännu långt mindre låter tänka sig; det -skulleK. M:t, -med upphäfvande af sit i början af konung Oscars regering -afgifna. resolution: .å hans besvär mot Stockholms:-stadskonsistorium, hafva frånkänt Hönom hans befordringsrätt. Märkligt lär dessutom,. att ecklesiastikiinistern Anjou just under kronprinsen-regentens bortovaro på sin rea till Norges företagit. till afgörande ett mål, det hela allmänbeten säkert icke skall underlåta följa med sin uppmärksamhet, och 3 mm oo geusllt i ngirwaran da korke