Aftonbladet – 20 oktober 1857, sida 3

att fel finnas i skolordningen, men man hade, syntes det bonom, ej träffat det rätta. Det fordrades tic att pröfva denna fråga. soin alla Andra! Menjunder tiden, invägder man, skulle det experimenterar med de stackars barnen. Jå, men hvad ha vå rå skolör varit, om ej ett enda stört experimentalfält. Man vill ingå till K. Maj:t med en skrifvelse.; Det fonnes en välbekant sjukdom, som heter skrifvaresjukan, men på senare tider hade man äfven fått en skrifvelsesjuka, en benägenhet att kasta alla omogna förslag på rexeringeb. Dettavore visserligen ett beqvämt sätt ått lösa frågor; Ten tror man ej att äfven regeringen behöfvcr repliera på erferepheten? Man enför tidt och ofta opinionen bland skollärarne som ett bevis på stadgans odugligbet, mer talaren änsåge ej skollirarne kompetenta att bedöma denna stadga, då de ännu ej försökt den; man kunde också tänka sig de ia obedagerhet söm a följd af den i menniskonaturen gruddäde oviljan att underkasta sig nya mödor.. Man behöfver ej frokia att mensklighsten skall falla i mörker under dessa år man väntar. Till slut är det dock alltid läraren, och ej formefi och metoden hvarpå undervisningens framgång beror. Är han duglig, kaa maa äfven med en dålig författning vinna goda resultater. Klokast är att låta frågan hyila. De ynglingar som under tiden kunna förderfvas. lära väl ej bli så förfarligt inänga: Yrkade bifall; Hr Thomee ansåg för i hög grad otillbörlig och orättvis den skugga dan föregåerde talaren kastat .p; skollårarne, då hån velat antyda ått de af omsorg för sin -bedväml:ghet skulle uttalat sig mot den hå stadgan och det förökade arbete som de derigenom få vidkännas. Detta vore så mycket mindre fallet, som tal. äfvefi at Ifråre, hvilka redan lempat skolan, häst samma opinion uttalas. Hr Björck. Det vore otvifveläktigt att bestämmelserna om de begge licierna söre frågans vigtigaste del, och i detta hänseende hade den af hr Stolpe blifvit stäld på sin rätta punkt. I likhet med denne talare snväge ban, att Alla bemödanden att låta dessa löpa bredvid hvarandrå redan i de första klasserna skulle misslyckas. Antingen måste man således fördela dem i skildå läroverk, eller öckså, såsom ständerna begärt, låia undervisningen i dessa klasser vara gemensam för ällä. Visserligen skulle studi2t af de gamla språken derigenom komma att uppskjutas, men erfarenheten har redan lärt att de lättast och på ett för studiet mera fruktbringande sätt inhemtas i de öfre klasserba. Hr Wahlströms mötion om moralfilosöfiens och den svenska statsförfattningens upp agande blaöd läroämaena i do högre klåsserna biträdde tal. fullkomligt. Då man lemnade undervisning i samhällsskickets historiska utveck iog, vore döt på in plats. att ynglingen äfven finge lära känna dess aärvarande tillstånd. Detta anspråk vore lika billigt som litet betungande: Moralfilosofien vore änau vigtigare, isynnerhet när man betädker, huru med relisiofiruddervisvingen i sko!orna nu tillgå. Tal. in stämde i hr Sondens reservation och önskade proposition derpå. Hr Henschen tillkännagaf att han ej vidare yrkade proposition på återremiss, utan förenade sig med hr Bager om tar Wahlströms förslag. Hvad beträffade den föregående tal:s yttrande öm moralfilosofien, förklarade han sig ansa dennas tid vara förbi, liksom ran ansåge statsförfattniugsläran såtom unde visniög:imne i skolan olämplig. Hr Gråå instämde i hr. Sondens reservation. — Hr Stolpe förklarade att det skulle. glädja honor, om hän i sina miisstånkar öm motiverna för skollårarnes obenägenhet för den nya städgah begått ett niöstag. Menisgen om fördelen atlinisrnas föreding rore ej allmänt delad och tiden derföre ännu ej in18, att ingå med en skrifvelse i detta hänseendersom äkert skulle verka mera ondt än godt. Skulle denna srutidsäts om liniernas gemensamhet blifya tillämpad, kulle skilsmässån komitna så sent, att den svårligen plefve af. Huru långt man än vill framskjuta tiden ör ett val mellan bildningslinier, blefy: det alltid ;t fåfängt bemödande att bestämma den rätta tiden ör ett sådant val. Det bästa vore derföre i talarens ehkö att helt och hållet skilja deri åt. Ingen skrif: relse bör till K. M:t aflåtas om ändringar i städgan örr än representationen är ense om hvad som bör ättas i stället. ra Såsom vi förut berättat, blef puhkten vid omröstlingen förkastad ochdet i kyrkoherden Sondens röervation framstälda förslag i stället antaget. Den femte punkten, afstyrkande väckt förslag om örändring i elementarläroverkens styrelse, afslogs tan diskussion, och antogs i stället det af hr Lallertedt i hans reservation framstälda förslag.