Aftonbladet – 17 oktober 1857, sida 2

Irenne är bli tvungen att göra ganska mycket. RED — Posttidningeh meddelar följande regeringsbeslut: so — Jemte det K. i:t under den 2 innevarande månad till kännedom och efterrättelse meddelat chefen för statens jernvägsbygnader, öfverste Ericson, ett transumt af rikets ständers skrifvese af den 16 zsistl. September, imne:attande åtskilliga, med anledning af K. M::s den 28 November 1856 aflåtna proposition argående utförandet af de större jernvägsanläggningar inom riket, hvilka borde af allminha medel bekostas, af rikets ständer vidtagna beslut och stadganden i afseende å jernvägsarbetenas företagande och fortsättande intill 1860 års slut, har K. M:t samma dag anb-falt öfverste Ericson: 1) att till K. M:t skyndsamt inkomma med detaljerad plan för jernvägsarbetena å de bansträckningar, för hvilka anslag -nuc blifvit sf rikets ständer beviljade, men någon arbetsplan hittills icke är vorden faststäld; 2) att, i afseende å bangårds anläggande på Södermalm samt jernvägens ledning genom staden intill denna bangård, i samråd med öfverståthållaren uppgöra förslag, dervid tillfälle bör lemnas vederbörande att yttra sig angående upplåtande af plats för bangården och det bidrsg i öfrigt, som för förslagets verkställande vore att af hufvudstaden päåräkna; och 3) att, jemte iakttagande af hvad rikets ständer begärt angående ett och samma redovisningsoch räkenskapssätts införande vid alla statens jernvägsbygnader och räkenskapernas uppställning så, att de utvisa huru mycket hvarje fullbordad särskilt jernväg eller bana med dertill hörande materiel kostat, till K. M:t inkomma med förslag angående lämpligaste sättet för räkenskapernas uppställning för framtiden. — Med afseende å den betydliga tillökningan i göromål, som detta år egt rum för tabelikom P:sionens t. f. sekreterare, t. f. medicinalrådet Berg, har K. M:t, den 2 innevarande Oktober, beviljat medicinalrådet Berg, i hans egenskap af t, f.sekreterare hos nämde kommission, ett särskilt arfvode för innevarande år af 1000 rdr rmt, att från sjette hufvudtitelns allmänna besparingar utgå. — Adeln samt presteoch borgarestånden hafva i dag till behandling förehaft ekonomiutskottets betänkande rörande föreslagna förändringar i den nya skolstadgan, och ha dervid de vigtiga punkterna om revision af läseordningen samt förändring i läroverkens styrelse, hvilka begge förslag utskottet afstyrkt, blifvit af ridderskapet och adeln återremitterade, i syftning, att i enlighet med kyrkoherden Sondåns och hr Lallerstedts reservationer få ett nytt förslag i dessa ämnen framstäldt. Presteståndet har, som det var att vänta, bifallit utskottets förslag i afseende på frågan om förändring i läroverksstyrelsen, men i frågan om läseordringen förenat sig om kyrkoherden Sondåns reservation, hvaremot borgareståndet med en betydande majoritet som sin egen meTRANS VSEAT. Pt: 2 sig med den der teorien, ty jag tyckte att mamma i allt var lika klok och omtänksam som du. Dessa tankar, som hade fritt spel under det evigt enformiga och mekaniska arbetet, grundlade ifrån min tidigaste ungdom en viss opposition emot mannens företrädesrätt, samt gjorde att min verksamma själ, som icke genom någon läsning eller förströelse sysselsattes, uppfyldes med betraktelser öfver de båda könens olika ställaing i lifvet. Mammas död och den omsorg, som då öfvergick på mig, blef i början ett afbrott. Året derpå flyttade Henrik i samma hus som vi bebo. Den dagliga sammanvaron med honom, det nya fält för mina tankar, som genom den undervisning han gaf mig, öppnades för min själ, bortträngde mitt tysta grubbel öfver huru orättvist det var deladt mellan de båda könen, och jag tänkte om dagen endast på den instundande aftonen, då Henrik, under det jag sydde, undervisade mig i historia, geografi och svensk språklära, genom att läsa för mig och låta mig repetera hvad kan läste. Ack,-pappa, du minnes nog sjelf, hvilket stort nöje äfven du hade af dessa lektioner, som icke fingo taga bort något af min, för arbetet bestämda tid, så framt vi icke skulle lida brist. Ifrån vårt lands historia öfvergick Henrik till den allmänna historien, och då väcktes åter mina tankar på huru orättvist och despotiskt mannen i alla tider bebandlat qvinnan, huru han i det råa tillståndet förpedrade henne till det första husdjuret. I medeltiden till dårskapens drottning, och i alla tider förneka: henne menskliga rättigheter, menskliga själsegenskaper, och likväl eger historien så många exempel att uppvisa, huru qvinnan ådagalagt lika hög grad af. förstånd. själestyrka och handlingsförmåga, som mannen. Under det jag satt tyst och arhetade