Aftonbladet – 17 oktober 1857, sida 2

qvinnan öfverlägsen i annat än fysisk styrka och tygellösa begär; men det är väl inga företräden, som i rent mensklig. afseende ställer honom högre än qvinnan, ty lejonet är starkare än mannen och tygellösare än han äfven; men icke gäller det derföre för mera än mannen. Vill du i Guds namn säga mig hvem som bibringat dig dessa fruktansvärda åsigter, hvilka, om de blefve allmänna, skulle medföra tusende olyckor och en fullkomlig omhvälfning af all mensklig ordning! utbrast fadren och stirrade på den unga flickan, som stod der så hög och ädel ikänslan af sit menskliga värde. . Af hvem jag insupit dessa tänkesätt skall jag strax säga dig; men, pappa, sätt dig der vid bordet som vanligt, så skall jag, unde det vi arbeta, förtälja för dig huru dessa tankar först vaknade i min själ och sedan fingo näring., Suckande satte sig gubben, och inom några minuter hade Nora tagit plats vid sidan af bordet med sitt arbete. Hon tog åter till ordet, sedan fadren fattat pennan för att fortsitta numereringen af sedlarne åt banken. Jag var ännu ett barn, då jag, som tidigt af min mor blef inlärd att biträda henne att arbeta för betalning, började göra betraktelser och uppställa paralleler emellan dig och mamma. I mitt barnsliga oförstånd tyckte jag att det var bra underligt, att då pappa och mamma voro af olika tankar och marcma hade rätt, skulle hon ändå alltid gifva vika för dig. En gång frågade jag mamma hvaraf det kom, och hon svarade: Vi qvinnor böra ailtid rätta oss efter våra männer. Men hvarföre? envisades jag. — Derföre att männerne är. klokare och förstå allting bättre än vi. — Det der var godt och väl; men mitt barnaförstånd kunde icke rätt väl förlika