Aftonbladet – 15 oktober 1857, sida 3

men vi behöfde flere. Och hvar skola vi få medel? Församlingen svarar: Vi hafva hört från den långa riksdagen, att rikets ständer ansett kronan icke behöfva den personliga afgiften, och afstått den; med vilkor att den utgår till våra barns undervisning. Med dessa medel boppas vi kunna aflöna åtminstone ytterligare tvenne oexaminerade lärare om icke flere.r Men pastor nödgas meddela dem följande up lysning: Förhäliandet är väl något deråt, men det blir ingalunda sådant som med den nuvarande folkskoleafgiften, som står å edra -debstsedlar och nu kommer edra egna barn till godo. Utån ständerna hafva beslutat, -att emedan statsverket eller kronan kan umbära bälften af den nuvarande :kyddsafgifien, skolen I likväl utbötala den, och den uppgår här till omkring 250 rdr bko. Men I fån icke behålla des sjelfva. Dessa medel skola samlas i Stockholm för att sedan utdelas tilb andräu församlisgar som kdöna pröfvas deraf vara i större beliof, ehuru de hafva et! vida mindre antal barn och icke behöfva mera än en enda skollärare. Viljen I hafva någon andel af edra egna penningar, så mästen I först ytterligare sammanskjuta dubbelt så mycket: sedermera skols ansökningar skrifvas till Kongl. Maj:t. Så skola utlåtanden infordras af konsistorium, som förmodl gen genom kontraktsprosten skall låta undersöka; om I hafven tillskjutit det föreskrifna beloppet och om I verkligen behöfven ännu mera derutöfver: så skols ock de resande skolinspektorerna, som komma både från stiftsstaden och utsändas från regeringen i Stöckholm, ingi.va berättelser om I hafyven så stält edert skolväsende, att I förtjenen att återfå något af edra egna utlagda penningar: och när allt komm:r omkring, är det möjligtvis andra församlingar som, antingen anses hafva större behof, eller gjortsig deraf mera förtjente, eller ock kunna hafva bättre förespråkare, och I blifven utan. Sådant skulle ju verkligen förhållandet blifva, när det målas efter naturen och sanningen. Och hvåd tror mån upplysningen härom skall hos allmogen väcka för sinnesstämning emot folkskolan. Pastor och skolstyrelser hafva ändå stor svårighet att kunna hålla barnen vid ev oafbruten skolgång, dels för föräldrarnas liksöjähei och dels för deras fattigdom: Ställningen blir sannerligen icke bättre genom den nu föreslagna åtgärden. Skall saken taga en sådan vändning, så ångrar jag verkligen att jag väckt en deråt syftande motion. Och då bör man alldeles icke nämna någon eftergift af personliga skyddsafgiften, utan låte den utgå till statsverket sådan den för närvärandt är, och helt enkelt bevilja ett statsanslag af 250,00C rdr rmt till de nya anordningar man nu vill försöks på folkundervisningens stora cxperimentalfält. Vili man deremoti fästa något afseende på moio nernas syftning, icke, blott mir vördsamma bemst las, utan ock på alla de öfriga motionäreroa, si deras förslag afse användandet af dea persoc skyddsafgiften, så kan det icke ske på något e sätt, än att rikets ständer förklara, att, då si ket kan umbära hälften af den nu dit i skydåsafgiften, denna hälft må upphöra, men endast med det vilkor att församlingarne sjelfve utgöra et emot samma hälft svarande bslopp till en yiterlig ir: förbättring ef sitt folkskoleväsende. Derigenom ställes saken så att hvarje arbetsför församlings med lem utsn ringaste motsägelse med en ytterligare bil lig afgift bidrager till sina ezna och sina sockse boers barns undervisning; afgiften utgår med lättas: och sockaestammor behöfva icke hållas för att ua der mötstånd och ändlösa trister genomdrifva ock tillvägabringa nya utgifter, hvilket på många säl len icke kan ske utan stora svårigheter. Men jag förnekar derföre icke, att några förszm lingar kunza finnas så små och fattiga, att de hvarken ensamma eller i förening med rärgränsande församlingar i samma belägenhet förmå sammanskjute bvad som är nödigt för en enda skollärares aflöniog. Derföre finnes ock ett statsanslag, som under Lit. A. vi detta beiänkande uppgifves till 61,650 rår. Et sådant anslag bör bibebåltas, på det så beskaffade församliogar må hädanefter som hittills på sirskitt ansökan få bristen fyld af denna tillgång, som, lång ifrån att indragas, bör i anseende till den dy:a tiden, som fordrar någon förhöjning i skollärarelören, saarare erhålla erforderlig tillökniog. Men deita måste efter min öfvertygelse vara undantag, der församlingarnes egna afgifter icke äro eller kunna blifva tillräckliga. Dererhot får jag hvad den personliga skyddsafgiften avgår ytterligare framställa min vördsamma anhållan, det b. h. erkebiskoper och talmannen ville först framställa propösition på hufvudsåken, den nemligen : att högv. ståndet vill: för sin del besluta, det statsverket afstår hälften af den personliga skyddsafgiften, som nu till detsamma ingår, med det vilkor att ett deremot svarande.belopp utgöres med 20 öre af man och 10 öre df qvinna, jemvät af gemenskapen inom armen och flottan, hvilket belopp debiteras och uppbäres, sam manslaget med den nuvarande folkskoleafgiften och på enahanda sätt, samt återlemnas till församlingarnes skolstyrelser: för att användas. till folkundervisningens förbättring på det sätt och under de kontroler -samtemoi den :redovisningsskyldighet, som sedermera kommer: ati Detta förekommer mig vara hufvudsaken, meninarnekunna sedermera. vara.delade i underordnade frågor, huruvidasmedl:n skola användas endast till förbätirins af närvarande skollärares löner: eller til: huru högt belopp man anser en examinerad och vederbörligen examinerad ördinarie folkskoleiärares lör minst böra uppgå: buruvida någon del af denna tillgång får användas till-oexåminerade lärare och 1:rarinnor vid flyttande småskolor: om skolmateritller ifven häraf får bekostas: huruvida skolstyrelsen bör anderkasta: domkapitlet pröfningen af hvarje för-la; om medleas användande till det ena:-eller andra a hithörande föremål. Alt detta, hvarom meningarnt kunna vara olika, kan ju sedermera afgöras och betämmas. För min del är jag nöjd med huru stränga :ootroller man vill fasiställa öfser användande!, eclast hvarje församling till sina -egna barns--under visning oförryckt: och utsn andra omgångar, än hit ills får åtnjuta hvad hennes egna. medlemmar för olkskoleväsendet omedelbarligen utbetala utaf der personliga skyddsafgift, som statsverket kan umbära. o BÄTTBGÅNGSoch POLISSAKER. — Nästan. hvsrje dög förekomma uti poliskem mar en angifvelser mot äkaredräcgar, att de med oma åkdoa köra öfverdådigt. Åkaredrävgarna Sjö