Aftonbladet – 15 oktober 1857, sida 3

natet — ENS varor. UKSDAGEN GÅRDAGENS AFTONPLENUM Presteståndet. De på förmiddagen aflemnade kongl. propositio nerna remitterades till vederbörande utskott. Der efter biföllos utan diskussion statsutskottets utlåtavden n:rig 126—135, 137, 138 samt 140—144 (se Aftonbladet n:ris 232, 235 och 237). Likaledes god kändes utan diskussion enskilta utskottets pastoralafdelnings förslag till presteståndets underdånige skrifvelse angående nya handboksförslaget. Bevillviogsutskottets utlåtande n:o 26, med svar på återremiss af memorialet, angående tullbevillningea och tullsatserna på bränvin och sprit, dels bifölls och del lades till handlingarne. Doktor And. Sandbergs anförande i prestestån det den 10 Oktober angående halfva den nuvarande skyidsafgiftens användande till folkundervisningens förbättring. Man har möd särdeles skärpa framhållit olämpligheten deraf att med statsmedel underhålla folkskolö-, ehuru inga al: männa medel kunde bättre användas är till det uppväxande slägtets undervisning och bildning till nyttiga sambällsmedlemmar. Då staten gifver stors anslag åt sådana högre och lägre äroanstalter af alla slag, hvilka till största delen begagnas af de fåtaliga bildade klassernas barn, så torde väl det uppväxande slägtet af de talrika menniskoklasser, som utgöra samhällets kärna, förtjena större uppoffringar än som man hittills med pjugg hand tilldelat dem. — Men folkundervisningen, heter det, är folkets sak och den bör bekostas af kommunerna sjelfva. Låtom oss se till buru härmed tillgått och tillgår, och det skall visa sig, att det ingalunda är statsverket, utan just försåmlingarne sjelfve som på de fleste orter verkligen helt och bållet underhålla sinå folkskolor Uti folkskolesiadgan 4 4 mom. föreskrifves, ätt der ioga ändra tillgångar finnas, skulle ex personlig afgift af minst 2, bögst 6 sk. bko utgöras af h:arje mantalsskrifven person. Hvar ochsen vet huru svårt det var på många åtällen ätt beveka folket till d afgifter som fördfas för def nya skolväsendet. Fol ket mente: är det folkets sak att underhålla skolår; så vilja visockså ordna den efter våra önskningar I och tillgångar. Vill ståten pålägga oss en annan skole I. form, så får staten också underbålla den. I många lj socknar kudde alltså den nya folkskölestadgan icke F få någon tillämpning. Hvad gjorde då rikets ständer för att vinna ändamålet? Månne de dertill anI slogo statsmedel? Ingalunda. Motioner väcktes att den personliga skyddsafgiften såsont obillig, emedår den drabbad2: lika både millionären och dagakarled, borde betydligen nedsättas eller fullkomligen upp höra, och man yrkade med skäl, att statsbehofver måtte fyllas från andra häll af bevillning på rörelse I och näring, af indirekta skatter o. s. v. Denna åsigt k kunde icke tillbakavisas, ty den vari grunden billig och rättvis. Man fann då att statsverket kunde och borde umbära hälften af den dåvarande kapitationsafgift, som för den ene utgjorde en hel dags arbetsförtjenst och för den andre !,a, eller !,,4 af en dags inkomst. Men staten, som ville häfva folkundervisningen i gånz, efterskänkte denna hälft endast med det vilkor, att församlingarne skulle använda den tili sina folkskolor. Detta skedde efter riksda-gen 1844—145. Den nya skolstadgan blef en sanniog. Folkskolor uppstodo i alla församlingar. Mer nu behöfvas flere lärare i folkrikare socknar, och der dyra tiden fordrar löneförbättring för .e lärare, som: redan finnas, Derföre äro nu motioner väckta medå hemställan, att rikets ständer måtte pröfva huruvidz statsverket icke äfven skulle kunna undvara den åter stående delen af denna inkomst af hvarje mantalsskrifven person. Pröfningen häraf har skett och föranledt det svar att hälften kan umbäras. Nu anhålla -motionärerna att denna eftergift må beviljas. endast med det vilkor att församlingarne skola utgöra ett. deremot svarande belopp, till. ofvannäpide behof. för folkundervisningen, hvar-och en inom-sit skoldistrikt, Bifalles detts, så är: det ju kommun Derna sjeliva — socknarnes egna arbetsföra medlem mar, som direkte och omedelbarligen underhålla sins folkskolor. Derom äro de öfvertygade, ty redovisningen af msdlen, som uppgöres af deras egna folk styrelser, lägger detta ständigt under deras ögon. Deremot om utskotte:s förslag bifalles och pennin garne skola först ingå till statsverket, samt efter an sökningar och pröfningar af mångfaldiga vilkor ut delas, så får saken ewt helt annat utseende. Då blir det icke mera eo kommunalafgift, utan det blir stat-verket, som åtager sig att bestrida kostnaderna fö: folkundervisvingens ntvidgning och förbättring. Seken blir derigenom just sådan som man. vilie der icke skulle vara. Och då vet jag sannerligen icke hvarföre man sksll tsla om skyddsafgifters anslående härtill. Då är det ju alldeles detsamma som att låta den nuvarande -skyddsafgiften hädanefter som hittills ivgå till statsverket och bevilja ett direkt statsanslag af omkrisg 250,000. rdr till, ifrågavarande ändamål. Detia vore då både riktigare och ändamålsenligare; ty utskottets förslag, ehuru det af flere blifvit förordadt, skulle i sin tillämpning på många orter hafva mA ga verkningar, hvilka jag nu vill söka ådagaEno af mig högt aktad och älskad talare, med hvi.ken jag uti de fleste vigtiga frågor öfverensstämmer; bar här u; pträdt såsom min vedersakare. Han ha sagt att uti.hans lilla pastorat uppgår.dennuvarande folzskoleafgiften, som förr utgått til stalsverket, ti endast 65 rdr:bko,; och har funnit det gauska obilligt om denna kommun icke skulle få en större tillökning än som kommer att utgå från dess egoa medleramar. Låtom oss närmare betrakta den saken. Uti samme talares. pastorat, der folkmängden är så ringa stt den personliga folkskoleaf i:ten icke är större än 65 rdr, kan skolbarnens antal efter den vanliga proportionen icke vars större än något öfver 100. Jemförom härmed en folkrikare socken, der folkskoleafgiften, som förr ingått till statsverket, utgör nära 500 rår bko, men barnens antal inom skolåldern ända till 1460... Beräknår man en skollärare för något öfver 100 baro, så fordras i den mindre kommunen en och uti den större 14 skollärare. Bebofvet är så mycket större i den senare som hbarne äro spridda På estor och vidsträckt-yta. Huruskall det nu gå tillefcer utskottets förslag? Jo, den större :! församlingen skal tillskjuta ytterligare 250 rår, icke för att få hjelpliga löner åt sina nuvarande två exa(1 minerade och tra opxaminerade lärare, icke för att! kunna åntiga flöre rare till de växande barnsko-1!l loftia, btan för hvad andämål? Jo, deh störa folk-Tt rika fattiga förssmlingen skall: utbetala 250 4r; icke f ull statsverkets allmänna behof, utan för att lemna Gc understöd åt en annan mindre församling. till dess folkundervisning, der skolbarnens antal icke är ,, af hvad det är i den större. Till utveckiing af sin egen folkundervisning saknas medel i den folkrika kommunen. En stor del af dessa egna fattiga barn sakna undervisning, under det hvarje mantalsskrifven person äfven de fattigaste inom: den. fölkrika ln socknen måste betala ifrån, 3 till 6 sk. banko,tillls andra. främmande kommuner, der hela folkmängden är vida mindre än ocdas. de skolpliktige barhens ar I tal inom deras egen socken. Ar detta rättvist? ärjs detta billigt? kan sådant i dena storå fattiga och folkrika församlingen väcka lust och håg att göra Åd större uppoffringar för sina folkskolor, när de få veta förhållandet. Jag föreställer mig en pastor i en såt dan församling: han kommer hem från riksdagen, säger sina åhörare på sockenstämma; De afgifter, som utgå för edra barns undervisning, äro icke tilllr räckliga. Folkmängden hör har Skats nå 25 år med It