Aftonbladet – 14 oktober 1857, sida 3

förevarande förslag, cch hade nu önskat, det ständerna rnåtte få döma deröfver. Talaren önskade dofk att ståndet måtte antaga en gemensam tanka. Hr Rudling häde, då ban först fick ordet, endast yrkat afslag, emedan han ansåg sitt eget förslag allsför ofullständigt att utgöra någon gemensam tanks; men hade ej emot, om ståndet ville såsom sådan ant:ga detsamma. Tiden för juryledamöternas innehafvande af sagde egenskap torde lämpligast böra bestämmes till 3 år, och antaiet till 30, för att ej vara alltför inskränkt. Om valet skedd genom elektorer, behöfde man ej befara någon olögenhet af ett för finga antals närvaro å sockenstämma. Hr Henschen hade ansett bäst att i lagstiftningsväg bygga på det befintligg, samt ur den synpunkten framlagt sitt förslag. Tal. befarade att en förut vald jury skulle komma att utöfva ett obehörigt inflytande på pressen, så att denna skulle kurtisera densamma och af fruktan ej våga vidröra missbruk, hvari tågön eler flere af densammas Jedamöte hade del. Om: äfven medgifves att rättigheten för anklagaren och den anklagade, att välja en det af domrarne, åstadkom att i domstolen infördes ett partiskt element, så vore dock den fördel deraf börflytande, att skälen för och emot blefve vederbörligen ffåmlagda. Fal. erinrade om en afliden författares, hr Cederschiölds, yttränden om juryn. Det vore ett misstag att den finge döma efter subjektiva åsigter, uan måste detta ske efter sakens fullständiga utredning, samt efter undersökning af brottets hänförlighet till de åberopade lagrum. Att göra boktryckaren ansvarig j-:mte författaren, vore att upphäfva bonomA till censor, och alldeles olämpligt, samt ytterligare inskränkande den individuela fribeten. Det af hr Lallerstedt föreslagna antslet af 18 vore alldeles för litet, med afseende på dels jäfsförhålianden dels förbinder. Derjeinte hyste tal. mycken farhåga för val af elektorer, ålldenstånd på en sockepstämma efter nuvarande röstberäkningsgrunder en person ofta vore ensam bestämmande, till följd af dess egendom. Skulle val af elektorer ske, så borde rösterma beräkoas per capita. . Hr Thome fann det vara på tid att en förändring i juryinrättniögen skedde. Svårighet vore dock att få en jury till stånd. Hr Rudlings förslag skulle tal. helst antaga, då hr Henschens föreföll honom alltför inveckladt. Tal. kunde ej för val på sockenstämma af elektorer hysa samma farbågor som hr Rydin, För att ej juryn skulle kunna kurtiseras, så vore ett större antal, t. ex. 30, lämpligt. Men då den ytterst vigtiga frågan ej blifvit afgjord, om huru många som böra erfordras fö: att fälla, så hemstälde tal., att ståndet helt enkelt måtte afslå detta betänkande, och låta utskottets ledamöter uppgöra nytt förslag. Hr Fydin vidhöll sin förut yttrade farbåga för val Å sockenstämma, samt ansåg de afgifoa 1ö slagen ej vara bättre än det nu varande tillståndet, hvilke gerna kunde fortvara. Skalle val ske, så ansåg al. at rådstnfvurätten borde göra det, samt anklagar eu och-denp åklagade hafva rättighet att ntesiu:a bland de valde. Hr Hasselrot föroråade en seammanjemkning af hrr Rodlings och Lallerstedts förslager. Hr Lundh yrkade afslag. Tal.gillade ej sit juryn valdes på förband. Då vore bättre att elektorer på förhsnd valdes och att dessa vid hvarje särskilt fall valde jur7, emedan ej förnekas kan, att en förut vald jufy komme att influera på pressen. Sedan hr Lallerstedt närmare utvecklat sitt förstsg samt dervid föreslagit att valet borde ske per capitt och på rådstuga, der magistraten komme att förrätta valet i händelse ingen infonne sig, förklarades diskussioren slutad. På af talmannen främsteld fråga, om ståndet godkände utskottets förslag som hvilande till nästa riksdag, svarades eostämmigt nej, sanit på fråga om ståndet afslog detsamma, ett lika enhälligt ja. Hr Hasselrot reserverade sig, under erkännande ait han försumitat att begära votering öfver br Lallerstedts f rslag såsom gemnensa: tanka. Derefter föredrogs konstitutionsutskottets memorisl n:r 37, angående borgen för utgifvande af dagblad eller periodiska skrifter, dervid hr Björck yrkade afsl:g, emedan det föreslagna stode alldeles i strid med och vore ett krioggående af 86 regeringsformen. Hr Bydin, Rudling och Rinman yttrade sig äfven för afsläg; de senare åberopande sina reservationer. Förslaget blef enhälligt förkastadt.