Aftonbladet – 13 oktober 1857, sida 3

Telestereoskop. Detta enkla optiska instrumen kommer sannolikt att finnas fillhands i hvsr salong som haren vacker, ntsigt, ;och hvzr helst anvars er sådan utsigt erbjoder sig, på hvilken dea lycklige ionehsfvaren vill fästa. besökandes uppmirksamhet. Det år uppfunvet af professor Folmholtz, och består åf ett bräde eller en bred linegal om 2 alnars längd, hvarpå 4 speglar äro fästade, så att de stå på kap: emot brädet, när detta lägges i ett fönster eller pt ett börd. Två bland dessa fyra speglar äro misdre än de två andra, och sammanställas på brädets mid: i en rät vinkel.sinsemellan, eller alldeles så, som s. .s..dubbla. reflexionsspeglar utanför et. fönster: följaktligenmed -de: speglande sidorna vända utåt eller ifrån vinkeln. På brädets ändar fäåstas de tvi andra speglsrag, gom äro-större, och ställas så, at deras speglande sidor blifva parallela med de på brådets midt, men vända inåt vinkeln, eller åt midt speglarne. Ser man nu i midtspeglarne på det sätfet, att ett öga ser i hvar spegel, så får man genom desis speglar och de större en sådan bild sf landskapet, som om ögonen befunnes på ett par alovars afstånd ifrån hvarcavdra, i stället för på tre tums. Effekten blir en stereoskopisk bild af landskapet; Men i samma mån fullkomligare än en vanlig stergoskopi, som naturen är fullkomligare än en fotografi, Före mål, som ligga på en eller halfannan fjerdingsvägs afstånd, skilja sig tydligt ifrån bakgrunden; och när belägnare visa sig i sitt fullständiga solida skick. På träden afsöndra rig t. ex. kronor och grevar högst redigt, bergväggar vid horisonten fördela sig i sins olika Planer; kort sagdt, den för anblicken platta landsk: pstaflans delar stiga fråm ur ramen. Ingentig hiodrar att härvid, som annars, skärpa synförmågan medelst dubbelkikare eller glasögon, och ait till illnsionens förökande innesluta apparaten i en