Aftonbladet – 13 oktober 1857, sida 3

invändigt svärtad lida, med öppningar allenast framför speglarne. — Engelska expeditionerna i Afrika; under ledning. af major Burton och doktor Baikie. Oattadv Eagland; på senssie tiden baft förakrig: på 20 gtngioch äsnvu bar sådana satt föra titi Persien, K och Indien, gå des: vetenskapliga sträfväåtden jemaa gång... Easärt med kustoch sjömätnin28r synelsätter nämda Jard för gärvarabde icke minire äp tjugo särskilta mäitvingskåref! på ätikilliga ounkier af jorden. Forsknipgarne i Centraksfrika ortgå, som bekent, med förnysd energi, under fåajor Burtons och dokior Baikies ledniögpobåde öster202 vesterut. De syasia undv rättelserna om dessa sxpeditioner förmäla, att Burion auträdt sin resa från 3ansilar-kusien till det inre af Iandet samt: framrängt vill Fuga. Detwwa ställe är beläget orikring 30 engelska mil från kust p, på 4,48 syålig bredd och 35, 22 öst! g läsgd från Paris. Här, heter det, har den ressede ännu icke fått sigte! pil nägot-snöserg. Det af missionärerna såsom detnärnaste sina soöberget kalas, Kilimandjaro och är beläget 120 geografiska mil från Fugg. —Den nya; på åögbåten D;yspricg, afgångna Nigerexpeditionen under dr Baikie lempade i medletyaf Maj SierraDeore och appvådde vid. slutet af samms månad Fernändo Po, hvare:t de europeiska medlemmarne af expeditionen ander en månads tid bade tillfalle att vänja sig vid iet tropiska klimatet. -Den 29 Juni afgick Dayspribg från FercandocPo, sisilande kursen mot Nun-(Niger-) mynningen. Så tilk vida bar allting gått väl. Ännu före slutet af Juli hoppades expeditionen främkotöma ill Rabba och derifrån anträda landresan till Sokoto. Denana resa (till Sokoto.och derifrån öfver Say länga Nigerfloden tillbaka: till. Rabba) torde i lyckligaste isl erforåra minst tre månader, och innan man hinoer erhålla några underrättelser om densamma; äro redan de sista banden: af år Barths rese atkomna, i hvilka man erhåller närmare upplysniogar om dessa intressanta lågder: — Nytt gipsbildningssätt. Af F. Alate (Ur Fönster ER Comptes rendus. 1857) För att af gips få ett stenhårdt ämne bör dem icke lackas med mera vatten än gipsstenen innehåller i sitt naturliga skick, och. efter släckningen böra gipsens moiekyler på möjigast fullständiga vis närmas hvarandra medelst mekaniskt tryck. Efter flera försök att släcka gips med så litet vatten som möjligt fann jag det enklaste vara stt använda vattnet iångform. Jag inlägger gipsen i en: cylindrisk trumma, som kan vridas omkring på en axel, och förenartrumman med en ingpanna. På detta sättvinsuger gipsen snart den vattenmängd man finner tjenlig, och hvilken kan genom vägning regleras på det fullständigaste. Med sålunda förberedd gips, hvilken ständigi bitehåller sig i mjöllorm, fyllas på behörigt sätt snordnade formar, hvarefter alltsammans utsättes för ewt kraftigt hydrauliskt tryck. Iocom kort är operatioven fulländad, man ippnar formen och finner varan färdig. På sådant sätt formad gips är alldeles tät och bård samt låter polera sig likt marmo. De finaste medaljer efterbildas med urbildens hela fullkomlighet. Treårig. erfarenhet har öfvertygat mig om varans oföränderlighet af väderlekens åverkan. Genom marmorering på vanligt sätt kan man med denna konstgjorda stea efterhärms alla slags marmorarter.