Aftonbladet – 13 oktober 1857, sida 2

des så väl med det officiella bladet bland allmänheten, som till alla lärare. Det är synbart, att denna inrättning åsyftat både en verklig kontroll öfver stoilsgens efteriefnad och en väckelse till fortgående förbättringar. Ehuru bristfällig inrättningen var, låg en vacker tanke till grund derför; och den skulle äfven otvifvelaktigt hafva uträttat mycket mera godt än den i sjelfva verket gjört, om-denblött: bade-bliftitkallad till-lif: på ett med skolordningens stadganden öfver: ehsstämmmende. sätt. , Men detta skedde, beklagligtvis icke, vare sig.i följd af. de. föredragandes glömska och försumlighet, eller af beqvärclighet och; raotvilja mot en inrättning, som satte lärare på. visst sätt till kontrollanter öfver biskoparres. åtgärder. I. stället för att-revisionen borde; hvart tredje år sammankallag, så vidt ej riksdag samtidigt inträffade, då sammantädet skulle uppskjutas till nästa år, så har under loppst af 36 år revision endast inalles tre. gånger varit sammankallad, nemligen ären 1824; 1832 och. 1843; således blott ensendagåtigj nemligen den första, i låga tid; I stället för att konungen skulle enligt skolordningen till revisionens ständiga sekreterare utse någon för insigter uti allmänna uppfostran känd man,, hvilken synbarligen, enligt , lagstifarnes mening, just skulle utgöra den egentliga själen uti hela revisionen, så synes man alltsedan den första utsedda sekreteraren dog, hafva — med eller utan afsigt, må lemnas derhän. — glömt till:varon af detta embete,. ochzatt-det borde besättas, ändas till dess i följd af den -limänne meningens påstötningar, ett revisionssamman: träde omsider blifvit bersmadt, då man till sekreterare i. hast kallade den, Konsistoriinotarie, soms var: närmast :till hands... Om denne egde några insigter uti allmänna uppfostran, kom dervid icke i fråga; att han under mellantiderna, skulle egna. uppmärksamhet åt un dervisningens. framsteg och följa med der pedagogiska litteraturen inomoch utem fäderneslandet, såsomekolordningen föreskref, ännu ): mindre; och det till bans förfogande stälds pedagogiska, biblioteket, som skulle. al: framgentsförökas:för att sbereda honom och Tevisionen tillfälle-att följa med sin tid, har åtminstone öfver ett fjerdedels århundrade stått obegagnadt på ecklesiastikdepartementets.dam: miga hyllor; och någon enda bok har veterligen dertill icke blifvit inköpt... Att institutionen på sådant sätt iokevkunde bära der frukt, som? lagstiftaräs åsyfiat, är naturligt I Den fans: emellertid! stadgad ilåg, och det hade. blott berott: på ensny föredragande för ecklesiastikärendenaatt när söm helst kalls den, tull lif, ett sätt, som bättre motsvarat dess bestämmelse. : Genom den nu: utfärdade: nya stadgan förselementarläroverken har äfven ändatill det sista spåret af. denne institution blifvit helt, och hållet utplånadt. Hela. den afdelning a 1820 åfsbskolordning, som: handlade om elementarläroverkens Tevision, är helt och hället försvunnen us 1856 ärs stadga, och! mans finnericke heller -ringaste spåt deri till några stalganden, som kunde anses egnade att ersätta hvad som sålunda borttsgits, i fall Iman icke skulle vilja så anse den under sådana förhållakden likväl tämligen: betydelse:ösa föreskriften, att biskoparne bäcanefter skola till ecklesiastikdepartementet afgifva årliga berättelser om elementarläroverkens tillatånd. Ati tillsättaingen af en ny expeditionssekreterare i -ecklesias.ikdepartementet, såsom M:t i propositionen om statsverkets tillstånd och behof-föreslagit, på intet sätt sens skan fylla den lucka i läroverksstyrelsens organisåtion, som uppkommit genom: revisionens upphäfvande, än mindre uppfylla det behöf af et bättre och föllständigare ofdbad sty: relse, som rikets. ständer redan längesedan, i öfverensstämmelsö red den allmänna meningen, uttalat, och som med hvarje dag kännes alltdjupare, är alltför uppetlbart för att beHöfva något vidare bevis. En sådan expeditiorissekreterare kat visserligen blifva ettnyttigt biträde åt chefen för ecklesiastikdepartementet; men: keh så mycket! inijdre upp: la behofvet af en öfverstytelse föfrläroverKenysöm had, äfven om han erhåller namh ock värdighet af byråchef, icke läfer kunna göra något. annat. än biträda vid målens bes redande och expedierande. Och att. denne tjensterhån skulle Kunna erhålla den myndigHet, söm erfordras för att vid läroverket med agn uppträda såsom inspekterande öfver och id sidan af eforerna, är alldeles otänkbart. : Orimligheten atv lemna elementarläroverken a, SE ar trea de EA Rn AA TR RR Va utan någon annan tillsyn och kontroll, än densom kap titöfvas af biskopar och konsi storier, faller ock så mycket mera i ögonen, då mån jemför denna gren af detsoftentNiga undervisningsverket med fölkundervisningen; hivilken likaledes hittills varit säld tnder samma tillsyn, men för hvars öfvervakande sammansatta stats-; bevillningss och ekonomi utskottet icke d mindre vid denna rikes dag tillstyrkt. tillsättande af icke faindre är tolf särgkilta 8 ktörer samt cn generalbepekför.re Oda arLäLOVEIKeN äro. mindrezi; jafien;ordnad; styrelse och in8 tion, är Tolkskolörna? Eller månne bis skopar och konsistorier äro mera kompeterfe aft ensamme, råda. op de, förra än om de be: nare?-oJag vågarsbetvitla dettas; och -styrkes uti detta tvifvekafödet efterdönie,j-som gilvits af andra SitNagrade Jinder, hvilka redan ailmänts-insett nödvändigheten att ställa, de. allmänna bildningsanstalter,som-svara emot hvad vi kalla elementarläroverk, under en annan styrelse, och inspektion än blott pre-, sterskapets. Det är. Sverge ensamt, som i likhet ned: påfvestaten, hvilken: senare: jag icke räknar till de civiliserade, ännu ställer IRC RS OCORA ERAN 2 Jag! anklagar ingen, ty ipgen: har: händJar mot sin öfvertygelse.; men; då: kärlekenstill; dig.isdetta, ögonblick är min, högsta plikt, kan jag: ej-förtiga att säga dig huru jag blifvit sådan du finner rmig varas Von