Aftonbladet – 12 oktober 1857, sida 3

I VILDA I UVILIIGLL URL Uv RLTCIDIat TIUT 10 Ar lemmarne. Framdeles kompletterar sig akodemien sjelf, och utser genom omröstning nya medlemmar, i stället för dem. som aflid eller utgå ur akademien. Presidenten utnämnes af drottnirgen. Denna nya akademi skall. i hängeende till rangen, stå i jemnbredd med de fyra förut befintliga skademierna, hvilka äro: spanska akademien, :kademisn för hi storis, skademien för de sköna konsterna och akademien för de exakta vetcnekaperne. ITALIEN. Flera korresporidenter förmäla sarim nstämmande, att konung Ferdinarvd af Neepel skal ifrigt . sysselsätta sig med planen ätt afslöj: franske kejsarens flendtitga uppträdande mc: bourbonska dynastien, genom att hemligen understöda det muratistiska partiets stämplingar. Kejsar Louis Napoleon skall, enligt desen berättelser, kafva både direkt och indirekt lemnat understöd :åt muratisterna, och konungen af Neape! skall ämna stadkomiina e fullständig bevisning, att vesimakternas brytsving med Neapel blifvit framkallad af franska regeringen, för att få ett gynsamt tillfälle att detronisera den bourbonska dynastien. De dokimenter, hvarpå denna skarpa beskyllning stöder sig, skola komma stt meddelar de preussiska och österrikiska kabinetten, och en del af dem skulle offentliggöras, för attiEuropas: ögon rättfördiga konung Ferdinands regering. Dessa berättelser synas dock endast kunna betrak:as såsom rykten, som. tarfva bekräftelse. Från Genua berättas, att den fallne öfversten Pisacanis verk, rörande förhålla dena ut: I:alien, snart kommer att utgifvas at trycket. Mazzinistiska organen itslix del Popolos gerant, hvilken sitter i -färgelte i anledning af ätel, har hos generaladvokaten anhållit om tillstånd att få läsa korrektur på Pisacanis skrift, men fått afslag. Nöämde revolutionära blad har 9 tryckfrihetsprocesser på halsen. och hr Save, dess hufvudredsktör, har redan sutit 3 mänader i fängelse. Uti Correto, i närheten sf Civita-Vecchia, har max upptäckt rikbaltisa jerngrufvor. Från Neapel berättas, att vinskörden i landet väl icke lemnar särdeles stor qavantitet, men att vinet deremot är af god beskaffenhet. Oljeskörden lofvar blifva ganzeka ymnig. RYSSLAND. Uti en korrespondens från polska gränsen till Augsburger Allgemeine Zeitung berättas, att resande, som äro försedda med ordentliga pass, icke mera besväras af några trakasserier och uppehåll, uten stt de kunna genömresa hela Polen med fullkomligt samma fribet som uti andra länder. Man behöfver icke heller numera ängsligt väga sina ord, ty roan talar nu i Polen lika obebindrsöt uti politiska ämnen som i Tyskland.: Korrespondentens stora belåtenhet med den nya ställ. ningen i Polen torde dock till en viss ernd kunna förklaras deraf, att den tidning, till hvilken han skrifver, är en sf Tysklands konservativaste orsaner. AMERIKA. Från Washington förmäles, att regeringen utfärdat befallning, att alla expeditioner, som i fiendtlig afsigt ämva från Förenta staterns afgå till något annat land, skola förhindras att verkställa en sådan afsigt. Newyorks tidningar meddela en mängd upp: gifter rörande ångskeppet Central-Amerikas förolyckande. De yttra den öfvertygelsen, att antalet af de omkomne ej är så stort, som man först befarade. Med visshet kände man att 182 personer blifvit räddade, samt 230 ersoner omkommit. Enligt London Times hade fastyget fört ombord 491 passegerare och 101 mans besättning, således tillsammans 592 personer. Uti Alabama hade: 37 personer blifvit förÅgiftade med arsenik af en slafvinna, hvilken tjenstgjorde: som kokerska. Sex af de per soner, som förtört giftet, hade aflidit. Slatvinnan blef genast lefvande bränd, och en person, com förmodades hafva enstiftat morågerningen, väntades af semrea öde; så snart iman lyckades få fatt i honom. För nåjon ) tid sedan blef uti Tennesee en Heger lefvande bränd i närvaro af 3000 personer, sedsr man förut genom tortyr aftvungit honom en bekännelse att han innebränt sin herre och sin matmoder. För öfrigt användes uti slafstaterna tortyren icke blott mot negrer, utan äfven mot fria, hvita medborgare, med samma grymhet och godtycke. Nyligen blef ut: Abbeyville i Mississippi en hvit man; på angifvelse af tvenne slafvar, att han sökt Zr!da dem till flykt, så länge pryglad tills bar under öfvermåttet af smärta bekände, att har begåt: nämde handling. I anledningaf dissa tilldragelser utropar en af Newyorks tidrisgar: Hvartill gagnar det att hafva stiftat gruvålagar, om våra medhorgare icke äro i stånd att ssydda gig mot slafhandålar pöbelns tyranni? k OSTINDIEN. De sista underrättelserna; (rå:Agra, msdj delade i ett uti Times oftentligjoråt bref j från eit fruatimmer, gifva vid handen; tt ii föstet i Agra, dit alla innevånarne mäst I taga sin tillflykt sedan staden blifvit sköflad I och bränd af de upproriska, logerades vid I brefvets afgång den 12 Augusti ick mindre än 5000 menniskor. Om dagarna tillstaddes det dem att göra. prorasnader utom sföstet; imea om nätterna måste alla der samman. I packas. Helsotiltstindet var dock jemförel i sevis ganska godt. ; i Förbållardet emelan dej engårka officeI rarae och de infödde indisk: soldaterna skildras de en officer i engelska lägret utanför Delh; i såsom mycket bidragande till den nuvarande oredan i Ostindien. Enligt bans uppgift var disciplinen ytterst slapp, till följd af. de kaptgelsmännen respekterader. Från allt, för hvilket soldaterns visade någon vedervilja, blefvo de befriade. Med största sorgfällighet undvek ; man att på något sätt missbaga dem. De förklstade sis omöjligen kun: a begagna Ent fieldpatroner och sluppo det; men nu bafva rn RAN 4 mA a AN SA fördomar, som rådde bland sepoys och åfen-)