Aftonbladet – 10 oktober 1857, sida 2

Article Image
Öfver n:r 36, angående förändring af juryn i itryckfrihetsmål, föreföll en gantka varm debatt. Som läsaren känner hade konstitutionsutskottet föreslagit, att tryckfrihetsnämden skulle vid hvarje riksdag till ett antal-af 60 i hufvrdstaden eller dess grannskap bosatta personer utses af konstitutionsoch lagutskotten samfält, samt derefter tolf genom lottning isför Svea hofrätt, som skulle vara ensam domstol i tryckfrihetsmål, utses att utgöra den slutliga nämden. Detta alltför orimliga förslag väckte ett allmänt mutstånd. Dess brister blottades af flera talare, såsom brr Dalman, G. Cederfichiöld, v. Koch, frih. As A. C: Raab och grefve-E. Sparre, och till en del äfven af konstitutionsutskottets nuvarande ordförande hr Carleson. Försvaret af grefve Lagerbjelke var särdeles lamt. De fleste talare tycktes ange utskottets. vanskapliga foster vida sämre än den nuvarande rtryckfrihatsjuryn. Då emellertid det medgafs, att den senare vore högst felaktigt organiserad, föreslog hr von Kock, med hvilken-hrr -Dalman och G. Cederschiöld förenade sig, att ridderskapet och adeln skulle såsom sin gemensamma tanke antaga ett förslag i samma : syftning, som hr Rudlings reservation upptager, nemligen att i hvarje stad, dit boktryckeri hörer, en tryckfrihetsnämd af ett visst antal ledamöter, bosatta i stadsn eller dess grannskap, måtte för en bestämd tid af t. ex. tre år pväljas inför rådhusrätten i staden, samt sedermera genom lottning bestämmas hvilka af de sålunda valda ledamöterna, som hade att pi förekommande mål döma. Om detta förslag voterades, då det erhöll 23 röster mot 31, hvarefter konstitutionsutskottets förslag förkastades utan. omröstning. Memorialet n:r 37, angående skyldighet för utgifvare af dägblad; att ställa. borgen för böteskostnad och skada, väckte äfven en varm diskussion, deri hrr Dalman och L. J. Hjerta flera gånger uppträdde emot utskottets förslag, som försvarades af grefve Lagerbjelke och hr Carleson. Vid derefter begärd votering, med yrkande att frslaget måtte förkastas, förenade sig derom endast 16 röster, hvaremot 40 antogo detsamma till hvi-. lande för grundlagsenlig behendling. Borgersiåndet har behandlat och antagit förslagen om högste domstolens förstärkning och om : förbud mot eftertryck af utländsk skrift utan tillåtelse af dess förläggare.

10 oktober 1857, sida 2

Thumbnail