niog Kristinas förmyndareregering betydliga pennin. gebelopp i och för fortsättandet af 30-åriga kriget Då sluträkoiog uppgjordes den 24 Dec. sistotmda år, befanns regeringen vara honom skyliig 61,596 rdi lätskt. Af erkänsla för hans bevisade tjenster bestöj regeringen att dertill förära hnom 6904 rår s. m. hadan hela skuldbeloppet då utgjorde 68,500 rår Härför lemnades Krieves dels en. anvisning på ho ländska kompaniet till belopp af 23,000 rår, dels på återstoden 45,500 rdr, en skuldförbindelse, af hvilker slutet lyder: Af de fem och fyrtio tusende femhundrade. riks daler åter, som på ofvannämde hans skuldfordrar skulle restera, skola till honom anno 1638 i Juni må: nad tre och tjugo tusende riksdaler och den öfrigs resten, utgörande två och tjugo tusende femhundrade riksdaler, jemte intressen, som på dessa båda sum: mor kunna belöpa, räknade efter åtta pro cento om året, i Juni månad 1639 helt och hållet vara upp gjorda och betalda. Om han under tiden skulle göra oss och kronan några vidare försträckningar, skal sådant honom godtgöras af svenska kompaniet med åtta pro cento, från den tid räknadt, då han, enlig qvitto, förskjuter sina penningar tills full betalning följer, och får kompaniet afdraga detta af tullmedlen. Till yttermera visso är detta så väl med vårt kongl sekret som vårt och Sverges rikes respektive förmyndares och regerings underskrift bekräftadt. Så skedt på vårt slott. Stockholm d. 24 Decembris anno 1636. (L. S.) Gabriel Ozxenstjerna, Jacobus De la Gardie. Clas Fieming, S.R. Marsk. p. m. i riks-amiralens ställe p. m. Svante Baner, Carl Bonde, F, R., i riks-kanslerens ställe. iskattmästarens s:älle. Krieves arfvibgar påstå nu, att deuna förbindelse aldrig blifvit infriad. Han sjef uppgifves år 1654 hafva erhållit drottoing Kristinas accept å skuldiörbindelsen, och hans efterkommande hafva sedermera upprepade gångersökt göra sina anspråk gällande. De nu lefvande arfvingaina vända sig nu åter tilltvenska regeringen och ständerna, med yrkande att utbekomma såväl kapitalet, 45,500 rdr, som derå upplupen ränta, beräknad till 603 330 rdr, utgörande sålunda, enligt denna beräkning, deras hela fordran 648,830 rdr läbskt. (S. T.) — — Bildhuggaren Sjöstrand, som förliden höst afreste till Finland, der han sedan dess uppehållit sig, har i dessa dagar hit återkommit för att efter någon tids vistelse härstädes anträda en tvåårig resa till utlandet, hufvudsakligen Miänchen, der han har för afsigt att: ytterligare söka utbilda sig i sin konst samt att utföra åtskilliga i Finland erhålina beställningar. Hr Sjöstrand lärer under sommaren gjort en utflygt till Savolax, för att göra sig förtrogen med de finska folktyperna. Om hans verksamhet och vistelse i Finland skrifver föröfrigt Helsingfors. Tidningar: Icke fullt 11 månader äro: förflutna, sedan hr Sjöstrand på en bärvarande konstälskares uppmaning beträdde finsk botten. Denba korta tidrymd, begaggad med en sällsynt energi och arbetsförmåga, har likväl varit för hr Sjöstrand tillräcklig att introducera hos oss sin ädla plastiska konst. Wäinämöinen, Lemminkäinen, Kullerwo, och efter dem de välträffade dragen af Portban, Calonius, Runeberg, Lönnrot, -baroa Munck, jemte basreliefmedaljonger af Frarzen och J. Tengström, dels, modellerade i lera, deis gjutne i gips, vittna om den värma och den framgång, hvarmed hr Sjöstrand egoat sig åt amnen, som äro dyrbara för vårt lands hågkomster och för dess samtid. Flera unga och förhoppniogsfulla elever, bland hvilka åtminstone två eller tre torde göra bildhuggarekonsten till sin lefnads mål, äro lika glidjande hågkomster af hr Sjöstrands härvaro. Både personligen och för dessa sina verk efterlemnar hr Sjöstrand här -mycken vänskap, och många välösskoinzar följa honom på hans vidare bana, hvilken, vi hoppas det, en dag skall återföra honom till dessa stränder. Svenskarne — yttrade nyligen en talare vid en afskedsfest för hr Sjöstrand — hafva tagit våra gudar ifrån oss; det är godt att tänka, att det äfven är en svensk, som återgifver oss dem. Hr Sjöstrand har här förlefvat sin mesta tid ibland gudarne, och det är icke det sämsta sällskap man kan lefva uti.s — I en uppsats uti Kristianstadstidningen Skånska Posten, deri tidningen kastar en blick tillbaka på den nyss genomgångna farsots perioden, förekommer följande, som vi anse oss. böra återgifva: Vi begagna detta tilifälle för att tillrättavisa en uppgift. från b5rjan gjord i ett landsartsblad — vi tro Karlskrona Veckoblad — och derifrät reproducerad i Aftonbladet, att till öch med battericheer, under den tid farsoten grasserat, -aflägsnat sig från sina batterier. Det sanna i saken är, att af regementets fyra batterichefer tre under hela koleråtiden oafbrutet befunnit sig och ännu äro på sina poster; att deu fjerde, en man, i förbigående sagdt, i hvars karakter väl ipgå mod och behjertenhet, men iogalonda klenmodig fruktan, under en stor del af dan tid-som epidemier härjade, vistades, ehuru i åtnjutande af semester, här på stället och först i slutet åf Augusti företog en angelägen resa, för att på annan ort tillbringa återstoden af sin semester. Att batteriet usder tidea icke saknat nödigt befäl, torde knappast behöfva anvärkas — Från Mariestad skrifves den 3 Okt: Sjukligheten i länet fortfar beklagligen. Utom de förut, jen te provincialläkarns, på olika statio er tjenstgörande åtta extra läkare, reqvirerade konungens befallningshafvaode förlidea söndag pr telegraf hos sundhetskollegium ytterligare tvenne. Enligt genast meddeladt svar blefvo med. kand. Klingvall och med. fil. känd. Hvarfvioge beordrade att ofördröjligt hitresa. Inom Götheneds församling funnos ännu den 28 näst!. Sept. 150 sjuke och från den 18 till den 26 hade ytterligare aflidit 18 personer. Inom Häsäby socken, med befolkning af 7 å 800 personer, hade 60 a 70, eller omkring hvar elfte person dött. Man hörer berättelsevis från åtskilliga håll, att på senare söndagar hafva der och hvar i sockenkyrkorna gjorts tacksägelser för 17, 15 å 20 personer, som under veckan bortgått. — Rörande den tillämnade privatbanken för Skarabofgs län skrifves i: Mariestads Veckoblad den 3 Oktober: Hos hr landshöfding.n sammanträdde förliden torsdag de jemte honom utsedde hrr komiterade: kammarherren Sköldebrand, öfverstelöjtnanten Kuylenstjerna, grefve A. Hamilton och possessionaten Grönvall, för granskoiög af uppgjordt förslag till reglemente för nämde bank. Aktieteckningen har friskt fortgått; listorna hafva icke samtlige ännu till vederbörande ingått, men förmodas komma tilsammans att upptaga ett belopp, som vida öfverstiger maximum för bankens stiftelsefond eller 2 millioner rdr rmt. 6när blött den teckningslista, som varit här i hr Karströms bokhandel tillgänglig, utvisar mer än minimum eller 1 million. Särskilt kallelse till sammanträde den 16 dennes .med aktietecknare hafva komiterade utfärdat. het. Hon regerade så det var gjord gerninaen Ingan rätt mat kam nå hannes hard.