Aftonbladet – 7 oktober 1857, sida 3

efter vinden för att Öervid biifta ihågkommen, följaktligen kunde så mycket mer stadga sin makt oc sitt inflytande både bland lärare och lärjungar. Meh hafva då de permanente rektorerne (sådane fitnas jb änonu ätt tillgå!) så utomordentligen stört inflytande på sina medlärare? Är det makten och kraften, el!er icke snarare svagheter och slappheten, som, meå få undantag, karakterisera de gamla permanente rektorerna, desse må nu lefva eiler blott tillhöra sagoperioden? Är ock den förökade makt, som genorb embetets prolongering på lifstid kan vinnas, en fördel, hvilket ins. icke har för afsigt att bestrida, om nemligen makten råkar i goda bänder; så är dock fara värdt, ätt den mer än motväges utaf den säkerhet; hvari den permanente rektorn till följd af sit oafsättlighet befinner sig, och dess frukter, som ärö overksamhet, Jiknöjdbet, despotism 0. s. v. Hurå månogen skall t. ex. icke, sedan han väl vunnit sitt mål, finna det vida angenämare och beqvämare att ligga i ro på sin soffa, njuta lifvet och lefva i frid med alla, äfven med äfventyr af ett eller annat tysi ogillande af de mera nitiske medlärarne, än att, med uppoffring af egen maklighet, öfvervaka ordningen i skolan, i ungdomens hemvist och på stadens gato: (hvilket senare i småstäder utan egentlig polis alldeles icke är öfverflödigt); förmana, tillrättavisa, tukta de felaktige bland ungdomen, och — hvad som är värst, men dock lika behöfligt — stundom äfver tillbä!la försumlige lärare att fullgöra sina skyldig: heter! Då nu, enligt hvad ofvan är antydt, intet egentligen kan. förloras, men väl ganska mycket kan vin: nas derigenom, att rektoratet göres ombytligt, har man skäl att hoppas, att den förtjenstfulle man, från hvilken förslaget om dess permanens utgått, och som så kraftfullt, varmt och nitälskände uppträdtvid denna riksdag till förmån för elementarläroverkens lärare, utan att dock någolsin bafva sjelf tillhört dem, följ: aktligen ock utan att till fullo hafva kunnat inse alla elementarläröverkets. behof, fel och förtjenster, skall. sätta kronan på sitt verk och sin förtjenst af elementarlärare genom att frångå sitt eget förslag i bvad det rör anställandetaf permänente rektorer vid bvarje follständigt läroverk. nat got återval; således Forsta b behöfde värda kappah