Aftonbladet – 7 oktober 1857, sida 2

stistitieombudsmans suppleant, hvars resultat är ofvan anfördt. Derefter föredrogs hr Lallerstedts motion om gemenssmt sammanträde i och för religionsfrågan, hvarvid hr Henschen önskade att ståndet måtte dröja att fatta beslut, till dess sig visat i hvilket beslut ridderskapet och adeln kommer att stanna. Hr Lallerstedt yrkade att motionen genast måtte safgöras, alldenstund hvsrje stånd bör besluta efter sin egen åsigt: Motionen bifölls, Derpå fortsattes behandlingen af stats-bevillningsoch ekonomiutskottets betänkande angående folkskoleväsendet med litt. D om bildningsanstalter för folkskolelärare och om vilkoren för dessas antagande. Utskottets hemställan att, i händelse något privatseminarium skulle uppstå, ändamålsenligt inrättadt, understöd. skulle kunna, efter K. M:ts bepröfvande, detsamma lemnas af besparingarneaf de till folkundervisningens befrämjande anslagna. medel, afslogs på yrkande af hr Muren. Föreskriften att lärare bör hafva aflagt prof på -insigter. vid yederbörande seminaariuni ändrades så, ait ordet rederbörandes borttogs. Angående inseendet öfver folkskoleväsendet yrkade hr Stolpe afslag, emedan hau fruktade att öfverinspektörsbefattningen skulle nedfalla till en blott sinecur, samt stiftsinspektörerna vara öfverflödiga, då man i stiftsstyrelseraa redan eger ordnåde anstalter. Hr Henschen anförde, att just inspektionen vore det vigtigaste af hela förslaget, och att just på bristen deri berott en stor del sf folkskolaas förfall: Tal. erinrade om huru i Amerika, der sjelfstyrelsen är så stor, ändock en dylik inspektion finnes, och frågade horu man kunde vänta att domkapitlen, som äro i stad, och hucu biskoparne med deras mångartade och måcgfaldiga göromål skulle, äfven om de vilie befatta sig dermed, kunna medhinna att besöka stiftets folkskolor. Tal. lade ståndet på hjörtat att bifalla, denna. nervus för ordöasdet och uppehållandet at folkskolan. Hr Stolpe frågade om detta vore ett acnat sätt att nagga presterna i hälen. Såsom motiv för sitt yrkande uppgaf tal. det vara kommunens rätt att, oberoende af staten, ordna sist-folkskoleväsende. Att öfver-inspektörsplatsen kande blifva en sinecur vidhöll talaren,.och ansåg ait utskottet förbisett huru en organisation bör göras så att alla dess länkar sammhuobänga. Talaren; frågade under hvilken denne öfverinspektör skulle sortera, och huru han skulle tillförbindas att uppfylla siba skyldigheter, och ansåg ått medlen kunde på annat sätt bättre. .anväadas för folkskolans behof. Hr Björkman förordade utskottets förslag, med kännedom af det behof af råd, som ofta behöfves vid folkskolan å landet, och kunde. ej finna det föreslagna vara ett ingrepp i presternas rättigheter. Tal. faonvaf öfverinspektörens åliggande attårligen lemna en redogörelse. till K. M:t, att han måste sortera än: der ecklesiastikdepartementet. Hr Renström Sttraåde sig i samma syfte och ånhöll om bifall: Hr Brodin yrkade afslag, emedan inspektörerna i sitt sträfvatide att blifva återvalda, ej skulle blifva nog sjelfständiga, samt öfverinspektören ejhade någon smamran ea rådgifvands myndighet. Hr Henschen påpekade motsägelsen deremellan att öfserinspektören) säges hafva, för liten makt och .å andra; sidan att.hans befattning vore ett intrång på kommunens rätt. Just för att uadvika detta sednäre, har han blott rätt att göra sig underrättad om skolornas tillstånd och offentligen för konung och ständer framlägga förhållandet, hvilket tal trodde blifva -ebd tillräckligt stårk sporre för skollärare;och kommuner... Om . staten. ej. hade rätt att blanda sig i ordnandet af undervisningen, så visste tal. ej hvaruti den då skulle hafva rättighet. Vill man borttaga föreskriften, att inspektörernas tillsättning skall ske på stiftsstyrelsernas förslag, så vore det en förbättring, son tal. ej vågat hoppas. Derjemte föreslog tal. att till inspektörer äfven måtte kuovna utses de, som förut varit seminariiföresiåndare. Hr Lallerstedt förordade likaledes förslaget, och önskade att stifisstyrelserna ej måtte hafva rätt att föreslå inspektör r, emedan: presterna visat sig både förr och nu vid diskussionen öfver denna fråga föga intresserade för densammaz ;Derjemte upptog talaren till vederläggning åtskilligt af hvad som anförts. Hr Nygren: önskade att en mindre summa, 15,000-rdr, mätte anslås åt inspektörerna cch resten användas till förbättring af folkskolelärarnes löner. Hr Stolpe upptog till besvararde det som mot bonom blifvit anfördt, sanit afgaf ett bemedlingsförslag och yrkade återremiss, bvari hr Hesselgren förenade sig. Sedan hr Björck instämt i de af herr Henschen och Lallerstedt afgifva förslag, företogs votering mellan bifall och återremiss, då med 35 röster mot 10 betänkandetblef i deona del återremitteradt. 7 Derefter företogs bestämmandet af anslaget i och för ordnanodet af folkskoleväsendet, dervid på hr Gråås förslag beslöts, att högst 250,000 rdr, ungefärligen balfva skyddsafgifien, skulle dertill användas. Sista punkien, om reseanslaget till grefve Rudenschöld, återremitterades på yrkande af hr Ekholm, hvaremot hrr Henschen och Björkman reserverade sig, emedan detta anslag ej egde något sammanhang med det till inspektörerna. : Slutligen biföllos utan diskussion följande betänkanden: statsoch ekonomiutskottets un:ris 23—28; lagoch ekonomiuiskottets n:r 34, samt ekonomiutskottets b:ris 112 deh 113. Bondeståndet. Dagens p!enum har upptagits af protokollsjustering och val af de ledamöter, som skola utse justitieombudsmannens suppleant. Betänkandet i skolfrågan har blifvit förbigåoget Den af Sahlström, Nils Lsrsson, Ödmana m. fl. förut aumälda reservation i fråga om nu orepresenteräade hemmansegares inrymmande i bondeståndet blef nu af Ödmånn afgilven skriftligen till protokollet, undertecknad af honom och de öfriga reservanterna. Bondesiåndet.