Aftonbladet – 3 oktober 1857, sida 2

om denna Bam DELYGURE BJUHBAPI FET IEA kiler. LITTERÄRA NOTISER. En ny öfversättning af Cervanteg odöds 7 ga mästerverk Don rtvote af La Mancha var nyligen utkommit på A. Hellstens-för-ag! Det torde -vara något svårt attkontrolera, hurövida denna öfversättning, såsomdet ippgifves, verkligen är gjörd strån spanska originalet.o Säkert är att den icke har nåyra väsentliga företräden framför den med ätta berömda Stjernstolpeska öfversättningen;, från hvilken -för öfrigt alla de talrika versi, fierade styckena blifvit lånade. Om den Stjeröstolpeska? Don Quixote; såsom vi förs mo !a, är utgången ur bokhandeln, synes det oss ha varit mest lämpligt och passande att förläggaren skaffat sig rätt till en ny upplapå af densamma, i stället för att ombestyra denna s.sk. nya öfyersättoing, uti hvilken i alla händelser lånesystemet är. tillämpadtoi tämligen vid utsträckning: Försedd med goda illustrationer, väl tryckt i trefligt förmat och inbunden i vackert klotband med-guld-pressningar, kommer emellertid denna: nya Dor Quixote -på svenska (pris, 7; rdr tmt) utan tvifvel ätt visa sig såsom en ganska vacker förlagsspekulation. i — Fiskodling och Sverges fiskerier af Ge.Cva Cederström (269 sid. 8:0) är titeln på ett nyligen utkommet arbete, som torde förtjeng någon uppmärksamhet: a! dem, somintressers sig för ämnet. Utan att inlåta oss-på en speciell pröfniag at bokens innehål). anse vi för gifvet, att de iakttagelser; hvilka. här blifvit meddelade at den person, som en längre tid experimenterat med. fisködlingen och på senare tiden haft offentligt uppdrag i.och för fiskeriernas förbättring i riket, böra vara af något intresse så väl för den praktiskefiskaren och fiskvattensegaren, som för fysiologen, skmt att äfven den ekonomiskerlagstiftaren deraf bör -kuona inhämta en och ännan upplysning med--afseende -på..en af då vigtigaste binäringar: Fiskodligen är. också, oafsedt den stora betydelse den i -stort:-bedrifs yen skulle kunna ega för fiskerinäringens uppbjelpande, i sig sjelf någonting . så. intressant, att den enskilte äfven blott af -naturve-enskapligt intresse och för sitt nöje skull Sör: kunna-experimentera dermed, isynnerhet dom de redskaperoch-inrättningar, som dertill behöfvas; icke äro konstiga, eller kostI amma. Boken är försedd med8 litografier åch en stor Mängd träsnittsbilder: — Af Gotland ochi Wisby i -taflorbar tredje häftet, innehålrandetrenne plancher och det första arket af den text, som C.: J. Bergman till. detta planchverk utarbetar, utkommit. Vi återkomma med det första till detta bögst intressanta arbete. — Uti ett i dessa-sdagar utkommet nytt band af finska tidskriften ssömi förekomtner bland annat en uppsats af Er Liödström: sFörsök att bejisa, det Rurik och hans Waräger ej voro he:nra (rån S. rBen. Författaren vill göra det troligt, att Rurik och pas följeslagare kommit från Finlands södra kast; nemliger varit på dennavkust fråt urmiönes tid bosätta kolonister --t Mordbostammien. som ät fnnarne:blifvit kallade, Räowa.2!5et hvilket namn I Nestor förblandat med det alaviskå me cr eller Rus: — Histoire du Consulät et de VEmpire A. Thiers, Tome EVI. Hvårje ny del, söm vi mottaga at Thiers ofvannämde ärfbete, spsnner iötresset och längtar efter att erbålla der följande. Der är ej blott den stora, oöfverträffade talanget os berättaren, som väcker döcta lifliga intresse, det är i första rummet de storåftade Händelsernas egen för! att, Bfven sedan en tid äkf sadrt ett halft sekel gått till ändå öeh lugnat de passiotier som då voro i röfelse, bemåktiga-sigsinnena; Vid den.-15:e delens slut lemnade vi Napoleön; after segrarne: vid Lätzen och Bau:zen och det.på den segere följande stilleståndet i Pleiswitz, i-dessa underhändliogar medi Österrike, af-hvilaa fälttägets utgå g i sjelfva ver-I ket: beroåde...I den 16:e skiljas vi från honom. i ögonblick fan efter slagturugarue Vid Leipzig m Yrvtarna af sin hä uppnår Rhen. i !: Emellan dessa begge data, stilleståndet f Pleiswits . och återkomsten till Frankrike, ligger den. stora, katastrof,-som afgjorde Napolevss och -hans kejsardö. mes öde. Graoom hvilka misstag och förblindelser af I Napoleon sjelf ten småningom förberedes, huru det , ) ett ögonblick, elwr slaget vid Dresdet, såg ut som ; farao skulle vara i och hållet öfvärstånden; men , genom en oförutsedd snrälligher den blef tiofalt större än någoäsin, huru eftövandammes olycka vid-Kakm, ; I Macdonalds vid Katzbac. g-mt Oudinots och Neys I vid Gross-Beeren ooh Deasywitz, koahtionens tr. ar, måer som en jernmur slöto sig run t omkring hor 1 4 , nom för att krama honom tb q3d: mellan sig; huru han fattar stånd vid Leipzig 64 ij tr: dagar uppbjuder allt hvad föltharrekonst es,mår och fransk tapperhet först för att segra och Slan för att bank sig väg till Frankrike, är af Thit pär berättadt med den klarhet och åskådlighet,sV äro utmärkande för honom. I bedömandet af 1. dolser och ) handlande personer sköpjer man äfven HB författarens bemödande att iakttaga opartiskhet ocks vigk. t I Napoleon sjelf sparar han lika litet i denna 4 1 vid skildringen af ryska fälttåget. Den, mothy oy It han dock förfar skoningslösast, är kronprinsek ; ISverge, Bernadotte. I Def) parallel han uppdralt mellan honom och Moreau, skildringen. af den obes slutsamthet och nästan till rädsla gränsande försigtighet. han: ådagalade i krigsoperatioperna äro allting I annat än till hans fördel. Tilläggas bör, att Bernau I dotte, äfven före sin afgåpg ur rankrikes tjenst, af e Thiers skildras på ett för Honom ofördelaktigt sätt. Man tycker rig nästan märka, att den äntipati Nai. polen hyste för honom äfven bål på istorieskrifvaren. Att det dock ej är Thiers vana att i 5 I sina omdömen låta missleda sig af fördomar, vare sig 1för eller emot,. det. synes bäst af följande stränga )t omdöme han fäller öfver sin bjelte och hvarmed han EE —— ——V 2 — 1 jör alla herrar och arbetare, som; haft att göra JE T.KA KK RR RE Ta