Aftonbladet – 30 september 1857, sida 3

SAID UCISSICIET OCKSA KUURA IOFCDaS MCQ pfroeSvicSianaet. Pa derom framstäld: proposition blef förslaget antaget att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag. Konstitutionsutskottets utlstande n:o: 32 angående den ändring i R. O. 156, att hvar och enhemmans egare, som icke tillhörer annat riksstånd ellir innehafver ordinarie bes ällnivg, eger valrätt och är valbar inom bondeståndet, bifölls ethälligt utan diskusion ått hvila på enahande sätt. Konstitutionsutskottets memorial a:r 33, om inrättande af en s.k,riksnämd, förkastades såsotn hvarken nödigt eller nyttigt, påyrkande af. prof. Carlson, som ansåg förslaget vara en försämring. : De största olägenheterna äro för närvarande att utskotten ej äro livad de borde vara, förberedande komiteer, utan j många fall ega afgörånde mak, och att beslutanderätten är fördelad på så många håll. Dessa olägenBeter skulle snarare ökas än minskas genom dett: förslägs åntsgande; hvilket också skulle föra till enkammarsystem, hvars vådor äro allmänt erkända. I samma syftning yttrade sig riksärkivarien Nordström i Derefter föredrogslagutskottets. betänkande n:r 42 om Qvinnäns Myndighet; ; Öfverläggningen hann ej på förmiddagen afstutas; utan fortsättes i aftom Af är talare, som yttrade sig, yrkade endast prof. Agardh bifall till utskottets förslåg. dock med den inskränkhing, att det ej skulle tillämpast förr än den 1 Ja huari 1868 och att till dess restrventen hr Adlerereutz förslag. skulle antagas såsom gällande. För bifall till hr Adlerortutz förslag yttrade sigsproster Holmberg, prof. Lindgren och biskop Björck, d fsisthämde medden förändring, utt ädern skulle bestär er till -30 år: Riksarkivarien : Nordströrh, döktor I äve och prosten Fellbom yrkade återremiss i den syftning, attqvinnan skulle såsom i Norge ställas under ett slags kuratel.i stället för: förmynderskap. För afslag talade biskop Annörstedt, prosten Ljungdahl och tlomprosten 7 Björling, den. sistnämde i ett,..skriftligi ånförände; som upplästes. dj 3 -å Börgareståndet. j Diskussioaen börjades måd? könstitutioasutskor:ers memorial.n:r. 31 med förslag till ändring i 13. 19) och 22 5S riksdagsordningen angående rpres:nialionsrätt för lärarne vid elementarlärozerken. Hr Henschen ansåg sig börå teöriöta den anmärkbing, som mot detnu ifråguvarande förslaget blifvit kjörd, att elementarläroverken skulle itke utau åttor olägenhet kunna uadvara de lärare, hvilka måste vistas vidiriksdågen. 3 Denna avmärkning måste dock i lika eller högre grad gälla om. alla embeisoch tjenstemän, såsom biskopar Och profebsorer m. m., och borde derföre örijenairioga afseende. Deremot hade talaren önskat, att-skollärarnes representanter blifvit föreslagna ull et Större anial, och i sådant afseende hade hr Brincks :eservation företräde, enligt hvilken hvarje stift samt Stockholms stad bordehafva hvar Åsin representant, dock så, att Kalmar och Wisby betraktades såsom ett stift. . Manobade för öfrigt icke Tbort uti första valdistriktet sammanföra Hernösand och Upsala, utan snarare Upsala-och Stockholm. El j-st kommer Hernösand att blifva i minoriteten och todast Upsala (att skicka represen.ånt. Hernösand kunde äfven utgö. a ett eget distrikt 3 Ehuru talarenisålundar föredrog hr Brincks förslag; så ansåg hanssig, dock -böra yrka bifall. till utskottets förslag för:att man måtte I omma till. ett önskvärdt resuliat. Hr Brinck anförde de skäl, som föranledt honom till sitt reervationsvis afgifna förslag. anno det vara högst olämpligt att t. ex. skollärarne på Gotland. skulle välja tillsammans med dem i Strengn5e, När: maa! vill åstadkomma förbättringar, så böra de sa göras såsledigasom möjligt och ickauonö iigtvis invecklade. -Stiftsdelnipgenohade derföre lämpligast kunnat-läggas till: grund för förslaget. Hr Rudling anförde mot hr Brincks förslag, att kostnaden för underhållet af en representant; blefvg för stor att bestridas af det ringa aflönade antalet skoöllärare inom ett stift ensamt. Skollärarne borde ega icke -blott rätt, utan: plikt att representeras så, atticke förhållandet blifver sådant somnu med koministrarne. Vid valdistriktens uppgörande måste det väl vara lämpligast att förena de stift; som ligga värmast hvarandra; såsom utskottet äfven föreslagit. Hrr Rin nan och Erikson yttrade sig i samma syftning. Hr Stolpe framstälde, mot-distriktsindelningen samma anmärkningar som hr Henschen. Det vore otviffelaktigt avl Feroösand skulle komma 1i minoritet mot Upsala, och Westerås mot Stockholm. Likväl ansåg talaren icke nödigt att skollärarnes representanter blefvesmånga Enligt utskottets förslag blifva de lika många, som bruksintresbets. Likväl skulle talaren hafva föredragit br Brincks förslag, i fall han hade kuinat:hoppas på dess framgång: HrBjörck .ähsåg -måttstocken: för bedömandet af antagligheten af ett reformförslag rörande representationen böra vara dess riktning till upphäfvande eller bibehållande af sjelfskrifvenheten och klassindelhingen. Hvarje förändring borde inngbära ett närmande-till princincipen om samfälda val: och fri indelning åf representationsrätten; men någon. sådan syftning funnes icke uti ifrågavarande förslag. Det vore icke skäl att vidare uppspäda stånden med Dya klasser, utan förena alla förut orepresenterade uti ett och samma istånd ; detta bode vara borgareståndet. Man har nu yrkat upptagande i detta stånd af fastighetsegare i stad; och skollärare; som tillika äro fastighetsegare, må ej: derifrån göra undantag: Talaren kunde derföre icke godkänna utskottets förslag, och föredrog hr Brincks, ehuru äfven detta vär otillfredsställande. Hrr Rudling, Rydin och Nygren yttrade sig mot hr Björck för klassvalens bibehållande. Hr Rydin såg uti den omständigheten, att våra stånd segrande genomgått så många tidens stormar, ett bevis å deras ändamålsenlighet för samhällets stabilitet. 7 Stolpe uppträdde äfven för ått vederlägga; br Björck; Sedan äfven hr: -Hesselgren, Gråå och Hasselrothi talat för förslagets antagande, blef detsamma af ståndet bifallet. Samma utskotts memorial n:r 32, med förslag angående hemmansegares representationsrätt; bifölls lisaledes efter någon diskussion, utan att: dock någon yttrade sig mot antagandet af sjelfva förslaget, ehuru anmärkningar ...rörande redaktionen gjordes. Hr Henschen ansåg, att ordet sallmoge i-riksdags ordningen 15 icke längre enligt detta förslag kunde bibehållas, och br, Björck, att ordet besuten skulle bringa författningen af år 1853 i råkistrid med grundlagen: Eri Stolpe,! Hasselroth, Rudling, Billström. och Wahlström yttrade sig. äfven i frågan. Derefter företogs samma utskotts-memorial n:o 33 med grundlagsändringsförslag rörande! vissa riksdagsärendens behandlande af riksstånden gemensamt utisså kallad riksnämd. För antagåtide af detta för: slag såsom; hyilande talade endast hrr Björck, Rinman och: Rudling. samt hrr Henschen ;och Wallenberg, dock med vilkor af vissa förändringar. Mot detsamma talade hrr. Rydin, Rönblad, i och Hesselgren. Hr Stolpe trodde att utskottet Hade velat vinna tvenne syftemål: debattens sammränträngning och riksdagsgöromålens förenkling, . men att .af. förslagets antaande -i sjelfva verket mötsatsen skulle följa. Hr Björck cansåg, att hvad itskottet åsyfrat är redan tillprincipen erkändt: genom beslutet om ståndens gemensamma öfverläggningar, och att det endast är fråga om. att något skall.-ske som redan kan ske. Hr -Henschen yrkade, att ordet riksnämnd skulle htbytas -mot riksförsämlint samt att andra momentet i första. skulle få en annan plats. Hr Rydin invände mot utskottets förslag, att om det äntoges, skulle denimajoritet, som tillfälligtvis existerade vid riksdagens: början, blifva för hela riksdagstiden den rådande. Genom votering antogs med 27 röster mot 7 afslag å utsköttets förslag till oteaproposition I och i hufvudvoteringen afslogs utskottets förslag med 25 röster mot 9. ; nal I Bondeståndet. I Konstitutionsutskottets förslag i memorialet.n:F 31 om inrymmande i presteståndet af visst antal lärare vid elöfnentarläroverken, antogs att hvila till gröndlage! tnlige kohandling vid nästa rikadam Tys. Oc sr ST