Aftonbladet – 30 september 1857, sida 3

Kf ss AT Tee RATER TT BYAR AMKRET OUIKVG. den största nytta, ej på något sätt stridande mo grundlagen. Han anhöll, att detta hans yttrande måtte till expeditionsutskottet remitter.s, hvilket a! ståndet bifölls. Derefter. förekommo konstitutionsutskoitets imemorialerna n:is31, 32 och 33 upptagna förslag til Brundlagsändricgar. N:is 31 och 32, det förra föreslående :representationsfätt i presteståndet för elementarlärarne, det senarecangående hemmans: gare: ROR i bondeståndet; understöddes af r G. Cederschiöld och hr v. Koch, hvilken senare dock anmärkte, -att om man skulle för sistnärids förslag ; hoppas någon framtid, borde äfven ridderskapet. och adeln vara sbetänkt på att-hos sig inrymma några nu orepresenterade elementer, och dett: så mycket höllre, som omsorgen för ståndets ioflytande: ock: ånseende fordrar, det en sidan åtgärd vidtages innansde: öfriga stånden ockuperat all den intelligens, makt och:förmögenbet, som ännu finnes i landet. Båda förslagen aRtogos att hyila till nästa riksdag. i ; i Det i memorialet n:r 33 upptagnå förslag, rörande vissa riksärendens behandlande af riksstånden gemensamt uti så kallad rikshämd, bekämpades af frih. Paykull, samt grefvarne Björnstjerna, Lilliencrantz och HE. Sparre, hufvudsakligen på de skäl, som hofpredikanten Wensjoei sin reservation anfört, samt på rund af farhågor för det enkammars: stem, hvartill förslaget förmenades skola leda. Förslaget förI Bvarades deremot på ett ganska klart och lifligt sätt af grefve Lagerbjelke, som utvecklade de förde-,: oo det skulle medföra såväl uti tidsbesparing och örenkling af .riksdagsmaskineriet, som uti det tillfälle till närmare beröring emellan riksdagsmännen och uti det allmännare-tillgodogörande af den sakkunskap, som i särskilta frågor kan förefinnas: i det Fna eller andra ståndet, och som nu går för de öftiga förloradt. Hi G. Cederschiöld understödde åfven förslaget, cch visade att det enkämmaärsytem, som man så mycket fraktar, redan nu fanes häri landet, ty det; som utgör det karakteritiska kännetecknet på ett tvåkammarsystem, nemligen frågornas pröfning uti tvenne instanser, förefunos alldeles icke uti vår nuvarande representation. fir OC. önskade blott den förändring :i förslaget; att rdet: srikenämd, såsom. tvetydigt: och ledande till Missförstånd, skulle utbytas mot ordet riksförsatiihg. I Vid votering afslogs förslaget med 40 röster mot 20. ; Statsoch ekonomiutskottets utlåtanden n:is 17 och 18, det förra afstyrkande väckt motion om förflytthing af skyldigheten att fortskaffa resande från ett nskilt åliggande till ett statens bestyr samt om anVisande för ändamålet af-3,000;000 rdr till K.M:ts disposition; det senare tillstyrkande en skrifvelse till EK. M:t om framställning till nästa ständer dels. om öch i hvilka fall reseersättning må tillerkännas militäre, civile och :ecklesiastike tjenstemän för deras fesor vid förrättningar inom deras tjenstedistrikter, dels ocx om de kontrollföreskrifter, som i berörde hänseenden kunna finnas erforderliga, biföllos båda åtan -hågon märklig diskussion; : Slutligen förekom lagutskottets betänkande n:r 42, tillstyrkande K. M:ts proposition, angående ogift qvinhas rätt att vid viss ålder vara myndig. Debatten Om detta betänkande öppnades af hr G. Cederschiöld, sort önskade att vid förslaget skulie göras det tillägg, ått ogift qvinnaej skulle få ingå borgensförbindelse samt ått den nya lagen först 1870 skulle träda i kraft. Landshöfdingen Nordenfeldi yttrade sig i ett längre, med iflifliga bravorop helsadt anförande för bifall till: förslaget, kviiket äfven påyrkades af. professor F. Cederschiöld och grefve Wrangel, hvsrersot hofpredikanhten Tham. yttrade betänkligheter mot förslaget; utan att likväl framställa något bestämdt yrkande, och hr B. T. Cederschiöld yrkade bifall till -hr Adlercreutz reservation. j ; Öfverläggningen fortsättes i afton. Presteständet. Efter verkstäld protokollsjustering tillkännagaf erkebiskopen, att riksdagens slut beror af de ärendens fortgång, som. behaädlas af stats-: och lagutskottet, samt att framförallt statsregleringen måste fullbordas, och efter beräkning skulle det kanske vara möjligt att innan året utgår kunna blifva slutadt. Sannolikheten deraf kan änöu icke förutses. Doktor Säve yttrade tacksamhet för erkebiskopens och de öfriga talmännens bemödande i afseende på skyndsamheten och ansåg, att påminnelser härom isynnerbet äro af nöden för utskottens kanslier. Prosten Almqvist trodde, att det bör vara möjligt få slut med December, och erinrade hvilka svårigheter som möa Jandistatens; tjenstemän; -då bevillningsförordningen icke så tidigt som -vederbör blifver färdig. .Biskop Annerstedt ansåg det icke vara sannolikt att man kap bringa ärendena till ända till medlet äfåa Deceniber, och att ingen skrifvelse kan medföra någon större skyndsamhet. Doktor Sandberg anförde sina komitenters enträgna önskan; att riksdagen måtte kunna så fort möjligt är-bringas till slut, och åberopade hvad han:för längesedan yrkat, hvarjemte han erinrade, att sedan en-visstid: blifvit:eller föråt varit bestämd, har ärendenas behandling fåtten älldeles oväntad fart, och ju tidigare en sådan termiaus peremtorius kunde utsättas, desto sannolikare vore det att man skall hinna red, Mosionen om utsättande af någon dag för riksdagens afslutande skulle hvila några veckor tills ärendenas. utveckling hade hunnit dängre och närmare sin hbf.udsakliga fullbordan: , Deretter föredrogs konstitutionsutskottets mem..n:r 31,.angående :representationsrätt för lärarne vid. elementarläroverken, : , Prosten Melander önskade att härmed dröjts tills 8:de hufvudtiteln blifvit af; jord, och medgaf att presteståndet var fåtaligt och !behöfde någon tillökaing, men ville hafva en annan fördelning af distrikten och derjemte Stockhölms stads läroverk särskilt representerade! Ansåg! det vara oriktigt, att atan elementarlärarnes hörande ålägga dem en sådan skyldigHet. Yrkade en återremiss för att få en skrifvelse till regeringen för ätt böra elemehtarlärdverkens lärare, om deswille embttaga dennd förmåhen: Domprosten Bring hyste tvifvelsmål;. huruvida dötta förslag kan vara högst nödvändigt, och anmärkte den stora saknad, som läroverken måste lida genom sina bästa lårares: frånvaro vid riksdagen; hvådan hän); trodde: att ej: mer än -2eller 3 borde ifrågakomma: ; Erinrade också;att det med flörtaliga lärare försedda stiftet alltid kömmer åttafgöra valet, hvilket vore: orättvist emot de nindre. Prosteh Tellbominstätnde: Doktor Säve: Då en genomgripande representationsförändring icke snart är att vänta Höra stånden upp.aga närbeslägtade elementer, och då elementarlärover-, en nu tagit den riktning; att allt färreaf deras 1aare blifva pastorer, så böra, de få. tillträde. till rikslagen.; Villv icke; återremiss, utan tror förslaget.kunva antagas. Dr Björkman och prosten Gahneinstämle. — Prof. Lindgren ansåg det väl icke vära af tränsande behof, med dock trodde han det vara tidsenigt och Jämpligt, och ville bifalla. detsamma. Talaenvar öfverlygad att staten hade rätt att fordra epresentantskyldighetens uppfyllande af alla :dess1 lertilt qvalificerade medborgare.Prof. Agardh, :dr Nordlander m.f.; instämde. Prosten Söderberg bes raktade det såsom nödvändi t för framtiden, att en sådan förändring blefye vidtagen; och biföll.: Profn en — YR vt OO tra gg eo mm ft Ut selander i föfsvarade dendistriktsiudelniögen afstiftn, so om; han, på anmodan hade uppgjort... Komminister At Beokman yttrade -sin benägenhet. för fredliga reformer Ms oh önskade skolmännen varavälkomna såsom ett exem) kä el både för riddarhuset och bondeståndet värdt att , dei fterfölja, Biskop Butsch trodde också, att ståndet bör Br pptaga -homogena elementer, och! tillstyrkte bifall. ! mt roessor Carlson Kiföll med glädje bufvudsaken;) Ni herd han trodde att stiftens indelning i distriktör, Er cke behöft ingå i grundlag, utan vars föremål för, för n ordningsstadga. Kyrkoherden S-nden instämde. ! tyrkoherden Ottersiröm hade föreslagit en större frirö: et för stiftens läroverk att antingen välja en sär-, all kilt representant bllar fö... So da E AA mi