Aftonbladet – 30 september 1857, sida 2

gäldskontoret fivna lämpligast och ändamälsenligast till beredande af de för Staten, såsom låntagare, mest förmånliga vilkor. 3:o Upplåningen sker emot fonderade, till innebafvaren ställda och å dennes sida icke uppsägbara, räntebirande obligationer, utfärdade, på Rikets Ständets vägvar, af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. 4:o Fullmäktige ega för öfrigt bestämma: a) det språk och den myntsort, hvarå obligationerna komma att utf rdas; b) den ränta, som i obligationerna skall förskifvas; och E f c) den kapitalrabatt, som må beviljas vid de fall, då Fullmäktige finna sådan rabatt böra ega rus 3 5:o Till ränteliqvider och lånens amortering anvisas ett årligt änslag, som mosvärarjallenast den för hvarje låns hela belopp utgående ränta, utan äfven derutöfver en procent af det i obligationerna förskrifna kapital; kommände detta anslag att utgå, för amorteringen af hvärt och ett särskilt lån, från och med året, näst efter det, hvarunder.obligationerna för samma lån blifvit-till-långifvare utlemnade; och bör detta anslag fortfarande och med -oförminskadt belopp utgå, ända till dess hela lånet blifvit i stadgad ordning betaldt. 6:o0 Det årliga ränte och amorterin.:sanslaget bör ingå till en särskilt redovisad liqvidationsoch. amortissementsfond, hvars. behållning skall: för det med dessa medel: afsedda ändamål oförryckt tillhahdahållas och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda ovilkorligen fullgjorda samt hvarje låns återbetalning i -föreskrifven ordning. verkstäld. De till näme fond influtna medel. böra, 8å vidt ske kan och sagde liqvider -medgifvay städse på säkert och ändamälsenligt sätt göras fruktbärande. 7:o Fullmäktige i Riksgäldskontoret ega at: för: hvarje lån bestämma sättet och ordningen för amorteringens verkställande. Det alle, som vedetbör, haft: sig hörsamligen: att efterrätta. : Till yttermera visso hafve Vi detta med Egen hand aaderekrifvit. och med Vårt Kongl. Sigill bekräfta låtit: S:ockbolms Slott den 29 September 1857. z Under Hans Maj:ts Min AHernådigste Konungs och Herressjukdom: C AR L. (L:8S) J. A. Gripenstedt. Såsom man finner, är denna kungiga skrif.velse först afgifven under gårdagens datum, och då fullmäktige i riksgäldskontoret redan samma dag utfärdat inbjudning vill-dem, som kuana vara hugade att till större eller min: dre del öfvertaga det: len, som svenska staten i följd af rikets ständers beslut kommer att för jernvägsbygnadernas utförande upptaga, kan man åtminstone icke förebrå riksgäldskontoret något onödigt uppehåll:i detta vigtiga ärendes bebandling. Deremot måste man beklaga, att den långsamhet, hvarmed saken förut, enkanterligen af rikets ständers expeditionsutskott, blifvit behandlad, redan vållat en tidsutdrägt som sannolikt kommer att ådraga staten betydlig förlust eller betydligt hårdare vilkor för lånet, än som för några veckor sedan kunnät erhållas, ehär penningeställningen under tiden ytterligare för sämrats. : Vi taga för afgjordt, att riksgäldskontorets kungörelse om lånet äfven offentliggöres i utländska. tidningar på de förnämsta. börsplatserna, och att man dervid icke heller förbiser Köpenhamn, hvarest vi hafva anledning tro att män ihvarken saknar utvägar: eller benägenhet att emottaga svenska statens obligationer och der penningeställningen visat sig vida mindre tryckt än här och på de flesta ändra platser. — Konstitutionsutskottets memorialer n:is 31—33, med förslag till grundlagsförändringar, ha i dag förevarit till behandling inom samtliga riksstånden: Förslaget till förändring i 13, 19 och 22 SS rikedageordningen, angående representationsrättfördörfarne videlemertarläroverkeny blef af alla fyrå stånden utan votering antaget Iaom presteståndet var det endast tvenne:dedamöter, domprosten Bring och prösten Melander,-som yrkade återremiss. En stor del af deitatafe, :som inom högvördiga ståndet yttrade: sig, ansåg visserligen. förslaget wara tämligen onödigt, emedan ståndet redan nu genom biskoparne och några såsom prebende: pastorer invalda lektörer på ett förträffligt sätt representerade skolan; : fen ville dock icke mötsätta sig förslaget, då en viss billighet knnde sägas tala för detsåmma öchett!afslag skulle ge vattei på deras qvårn, som ropa på stora reformer och äska en totel omstöpning af representationen. : Förslaget till ändring uti 15 S riksdagsordningen; hvarigenom skulle stadgas att Hemmansegare, hvilken ieke hörer till annat riks stånd eller, någon. ordinarie -beställning i rikets tjenst innehafver, är valbar till riksdagsman i bondeståndet, har blifvit anteget af tre stånd: adeln; presteståndet och borgareståndet. I böndeständet förordades förslaget lifligt af ståndets upplystaste .och mest frisinnade ledamöter; men: möajorifetön gjörde sig skyldig till den grofva.inkönseqvensen, att, I sedan: den förut under denna riksdag antagi: förslaget om förändring: i. städernas. representationsrätt och 7 alldeles nyss. förut bifallit I förslaget om inrymmanrde i presteståndet st en hittills orepresenterad klass, iu för egen I del visa sig nog illiberal att förvägra inträde i bohdeståndet åt en hittills orepresenterac klass-af jordegare, under.den förbvändninge latt en mera omfattande. .representationsförän -lidfing derigedobv skulle-trängas ibakgrunder