Aftonbladet – 29 september 1857, sida 2

I lupplysta representanter, hvilka tvifveutan I skulle i väsentlig mån bidraga att al mer loch mer försvaga och slutligen tillivttgöra Iden förderfliga ståndsandan och dergnom -Itillvägabritga en allmän och gemensin val: rätt, Om bondeståndet studerar våra riksi l dagars historia, skall det säkert komrs till I-.den erfarenhet, att ståndet aldrig ! fi mdre politisk betydenhet än under de ticer, d det :J ensamt var sammansatt af kronooch kono: skattebönder och att ståndet, höjt sig kde i :lupplysning: och politisk vigt sedan vidl834 lårs riksdag frälsebönder, ocH vid 1844 gare Jaf säteri samt råoch rörshemman inrmdes valrätt. Riksdagshistorien visar, att ct. är ; först efter denna tid, som. bondeståndetupp: hört att vara snart sagdt ett lydigt redtap i l adelns eller regeringsmaktens händer och som mera, frisinnade åsigter i både politiska,tats,l ekonomiska och finazsiella frågor ört att I göra sig der gällande. Om detta ich ensamt bör tillskrifvas bondeståndets tvanI nämda förstärkning med nya krafter, 4 har Idenna dock oemotsägligt deri haft en ice så obetydlig andel och redan väsentligen smattat den ensidiga ståndsandan. Månn; icke Ag TRE af jemväl de hemmanegare, Isom förut tillhört annat stånd eller inehaft ;lembete och tjenst i staten, skulle via enaI handa fördelaktiga resultater och än mr höja I borideståndets styrka och anseende oa slutligen leda till: .det önskvärda målet g allj b ; män -och :gemensam valrätt utan afseerle på stånd,? Åtminstone är detta vår tank, och I detär i hufvudsakligaste mån af den dsäken, som vi understödja och lifligt intrestela oss för antagandet af den föreslagna gruwdlagsI förändringen i afseende på bondeståndes re; presentation, likasom vi förut ;intressent oss för den redan hos rikets ständer beshtade Åreformen af städernas. För oss synes, som detta första steg cvilkorligen borde lea till det andra, hvarom här är fråga. Härigenom vunnes det resultat, att med få undantg alla besutna sjelfegande medborgare både i städerna och på landet blefve i borgars och bondertånden representerade och att såndsprincipen egentligen qvarstode endast hy ridderskapet och: adeln och presteståndel der, som : vi förmo:a, klokhetens intresse inder sådana förhållanden skulle snart allt mc och mer försvaga motståndet mot en allmän spresentationsförändring. Trenne andra -reservanter, Lars Mymus Knutsson från Östergötland, f. vice talmannen Per Erikson från Wermland och Johan Perssons från Upsala län, hafva emot den föreslagna förstärkningen anfört, att bondetåndet inom sig i alla landsändar eger män med bildning, hvilka cfter slutide stidier icke ingått.i:allmän tjenst, utan blifvit ordbrukare samt till riksdagsmänvi bondetåndet äro. valbara; och det hade redan risat sig, att om sådana män göra sig förtjera af förtroende, de äfven blifva valde till iks; dagsmän. I Vi vilja visst icke bestrida, att bilade män, som icke ingått i statens tjenst, redan finnas i bondeståndet; men att deras antal är särdeles -ringa vitsordas af eri farenheten ; likasom det icke lärer skuina påstås, att det skulle skada bondestånde att ega en ännu vidsträcktare valkrets af bildade män, som tillhört annat :stind eller tagit afsked ur statens tjenst; Invändningen utgör i öfrigt icke svar på frågan, ;m det är -rätt och billigt, åtminstone af de fris sinnade inom -bondeståndet, att från representationsrätt utesluta en rättrådig, duglig och) bildad medborgare :endast -derföre, ätt han händelsevis iförut bott i staden eller varit i statens tjenst.; Det är denna orättvisa, som! en upplyst lagstiftning icke bör lida, allrad minst. då genom erkännandet af en i rätt det allmännas väl onvbligoia bolröuwjers! Keservanterna tillägga slutligen, det de icke tro; att bondeståndet skulle vilja med sig förena afskedade tjenstemän, likasom de å anIdra sidan förmoda, att det för dessa bör vara, likgiltigt om de hafva representationsrätt neller ej.n 1 Efter hvad vi hoppas, är denna tro lika (oriktig. som. den är blottad je hvarje anfördt skäl; hvarföre den lärer få anses helt och hållet härleda sig från en gammal fördom, som icke rätt höfves upplysta och frisinnade män.:Likaledes tillbakavisa vi såsom helt Joch hållet grundlös de värda representanter nes förmodan, att det för afskedade tjenstemän skulle? vara likgiltigt om de egde representa: Itionsrätteller ej. Tvertom synes erfarenheIten i alla landsändar ådagalägga, att, der afskedadetjenstemän bland fastighetsegare å landet finnas att tillgå, de vanligen äro både de mest anlitade och de mest nitiska att del? taga i ortens angelägenheter, såsom hushåll? nidgssällskaper ; komitger,. sundbetsnämder; kyrkoråd c. Det vore i sanning ganska be: i synnerligt, om dylika Personer, hvilka boni ;I deståndet isina Kemorter finner så angeläget Tatt pmed sig förenas, icke jemväl skulle för: tjena dess förtroende vid riksdagarne, och om -dessa .persöner -sjelfva, hvilka i orterna så verksamt intressera sig-för det: allmännas intressen, skulle vara likgiltiga för ått åt sin verksamhet gifva en ännu större utsträckning vid riksmötena. i På dessa skäl grunda vi den: förhoppi ningen, att, 1 trots af de anförde reservatio: nerna, böndeståndets majoritet skall fermna sitt bifall till det ifrågavarande både nödiga och nyttiga grundlagsändringsförslaget. ——LLLLL På samma gång vi följa vår grundsats att understödja och förorda hvarje partiell förhöltihgi; vira mind leser 5 de set alldeltb