Aftonbladet – 29 september 1857, sida 2

Bland de af konstitutionsutskottet framstälda förslag till ändringar i grundlagen, hvilka komma att i morgon onsdag diskuteras, intages utan tvifvel främsta rummet af förslagen till utvidgad representationsrätt inom resteoch bondestånden. Vihafva föruti kortet redogjort för utskottets tillstyrkanden i dessa hänseenden, hvilka vi för vår del anse böra godkännas, men torde ändock böra återkomma till det vigtiga ämnet. I afseende på skollärares . representationsrätt upplygar utskottets betänkande att, enligt såväl 1634 års regeringsforni som 1723 års riksdagsordning, gymnasiilektorerna, i deras egenskap af domk:pitlens ledamöter, kunde väljas och äfven varit, valda -till, riksdagsmän, äfvensom att i det förslag, konstitutionsutskottet vid 1817—1818 års riksdag afgaf, gymhasiilektorer, äfven om de icke voro: prestvigde, skulle. kunna väljas till riksdagsmän. Vid 1834—1835 årens riksdag gick utskottet ännu längre och utsträckte representåtionsrätteri till palla ordinarie, till annat riksstånd ej hörande lärare vid elementarläroverk i Stockholm och i hvarje stift, hvilka skulle inom sig välja hvar sin riksdagsman; hvarförutan enahanda rätt uttryckligen tillagts nämde lärare i de flera representationsförslag, som under senare tider varit föremål för offentlig diskussion och grundade på klassval,