Aftonbladet – 28 september 1857, sida 3

— Hvad man rifver ned och bygger. upp hus fort i Paris! Den, som vsrit här för 5 år sedan, känner numera säkert icke igen staden. Man må hysa hvilken politisk åsigt som helst, man må gilla eller ogilla det napoleonska styrelsesyste net; men rättvisligen kan man ej förneka den nuvarande kejsaren stor kraft och ibärdighet i sina företag. Genom förskön ndet af Paris bereder han sig utan tvifvel ett vackert minne. Det är en fröjd att åe den vackra Rivoligatan och -den ombygda Louvren, som blifvit under den korta tiden af 5 år tillökadt och genom gallerier förenadt med Tnilerierna, Arbetet är utmärkt. Det är en ny triumf för den franska konsten. För ett sådant bygnadsföretag skulle man i Sverge behöft ett halft sekel. Nationalmuseet i Stockholm blir troligen icke färdigt förrän hela Paris är ombygdt. Herr Larson bar exponerat en större tafia, kallad. En solnedgång vid Bohuslänska kusten efter en storms, samt trenne smärre stycken. För den stora taflan säges konstnären begära 30,000 francs, en summa, som dock torde mycket nedprutas. Hr Larson har vid prisutdelningen den 16 Augusti delat samma öde som br Höckert, nemligen det att icke erhålla något pris. Det osktadt intaj dessa båda svenskars arbeten ett värdefullt rum bland den samling af taflor, som nu pryder industripalatset, å man vandrar igenom den långa filen af konstgallerier, der man ser alla olika genrer af mälarekonst representerade, torde man dock fråga sig sjelf-hvarföre de franske artisterne nästan ursinnigt täflat om att måla zuaver i taljer på Krim. Och hvilken massa porätter finnes icke här utstäld! (Forts. följer.)