Aftonbladet – 26 september 1857, sida 3

utan utöfvandet af en rätt... Man finge dervid ej se på Snåaktigheter, ty det gäller här,, Fållföljde talaren; vår ära: I som .representeren dessa sköldar, till hvilka I så ofta vädjen, sägen, om ej inom ert bröst klappar något som talar härför? Och slog sig talaren, som yttrade sig med densstörsta värma, vid dessa ord kraftigt för bröstet. Hår syftande derefter på det. klander, hvarför hans fors ag sarit föremål, inom åtskilliga organer inom p-es cn, åfvensom efter hvad han hadeförnummitinom de ändra stånden, förklarade han sig endast med tystsdens förakt vilja temöta de angrepp, som blifvit gjorda på hans motiver, och trodde han, att den ledamot sf bondeståndet, som, anspelat derpå, att förslaget skulle utgöra någon taktisk manöver, endast haft i minnet sitt eget handlingssätt under jernvägsfrågans behandling:-och trott sig kunna efter sig. sjelf .döma andra. Hr 8S. slöt med: begäran om remiss till statsutskottet, hvilken ock af ståndet beslöts. Slutligen föredrogs och bifölls presteståndets inbjudning till de andra stånden att förena: sig omen skrifvelse till H. M. konungen, för att underrätta om beslutet angående riksstyrelsen. samt uttrycka ständernas deltagande med anledning af H. Maj:ts sjukt Prestoständet. Protokollsutdrag justerades. med inbjudning till medstånden. att instämma uti presteståndets beslut wagående en underdånig condoleance-skrifvelse i an!edning af H:M: konungens nuvarande sjukdom m. m:, som genom landtmärskalken -och talmännenskulle till H.M. konungen öfverlemnass I talmansconferensen hade blifvit öfverenskommet ut nästa onsdag skulle konstitutionsutskottets 3:ne betänkanden om föreslagna grundlagsförändringar i -amtliga stånden förekomma; och onsdagen d. 7 Okt. skulle nämden utses att välja. justitieombudsmanssuppleant: Derefter erhöll doktor Säve ordet och med ett.om svändligt anförande: af. mångfaldiga skäl väckte en notion. om utsättande af någon dag i December måsad för riksdagens afslutande, sedan inom tälmanskonferevsen en öfverräkning skett af de återstående 4öromålen. Doktor Sandberg, prosten Gahne mm. fl. astämde deruti, och erkebiskopen löfvade: att fram ställa denna önskan ihom talmanskonferensen, hvarefter frågan åter skulle förekomma inom: ståndet. Vid föredragning af presteståndets enskilta lagafdelnings förslag till stadgar för svenska kyrkans missiobsverk yttrade sig först biskop Fahlcrånis, attspridning af biblar och uppbyggelseskrifter tillhör presterskapet, men sjelfva missionsverksamheten vore före mål för den kristliga staten, hvarföre dessa båda funktioner borde åtskiljas. Prosten Meländerserinrade om ett redan sanktioneradt -missionss-lskap samt om åtskilliga andra stiftelser, såsom evangeliska sällskapet, fosterländska föreningen, traktatsälljkapen med flera i samma, syftning, som finnas utom yrkan, och trodde att det vore önskligt oa allt detta kunde inkorporeras uti svenska kyrkan. Biköp Butsch erkände riktigheten af denna i ; men yckte att. benämningen var. oegentlig, när bibelspridningen m. m. derunder skulle inbegripas. .Biskop Annerstedt ville ej försvara benämningen; men ett ordnande är af nöden af den mångartade andetiga verksamhet, som uppenbarat sig under senare siden, och detär högst vigtigt att den erkän: es såsom ett kyrkans ovilkorliga åliggande, på det att alla öfriga anstalter i samma syftning måtte uti den kyrkliga ordningen öfvergå. Biskop Björck: Bristande lif i kyrkan har hittills varit orsäken till bristande nit uti detta afseetde, och i den mån en lefvande kristendom gör sig gällande hos hvar och en af kyrkans: medlemmar, gärdeles dess lärare, i samma. mån kan den visa sig verksam utåt på andra. Huruvida andra andeliga sällskapers verksamhet-:skall kunna samma smälta -med den kyrkliga, som nwär i fråga, beror helt och hållet på: det förtroende, som den kyrkliga kan vinna, och det ligger derföre stor vigt på att denna så bedrifves, att en: sann och verkligen lefvande kristendom derigebom utbredes. Doktor Sandberg instämde till alla delår med biskop Björck. s Domprosten Knös försvarade betänkandets både namn och innehåll... .Doktor Säve ansåg också denna verksamhet böra förenas med kyrkan; och att namnet just afsåg kristendomens utbredande både ;nom och utom landet... Prosten Landgren gilla te förslaget. och. äfven: d:ss--namn; emedan man derigenom vill sammansmälta och förena de mångfaldiga: sällskapernas verksamheti nahanda riktning, hvilket han i hög grad förordade. Prosten Ståhl ansåg bibelspridningen vara väl ordnad genom bibelsällskaperna. ): De öfriga 2: e föremålen böra ledas af en centra!styrelse, som kunde förekomma medels sammmanskjutande till utsändande af kölportörer, som ej blott utdela biblar och skrifter, hvilka icke alla äro goda, utan äfven: ingripa ati läroembetet och stundom. atsprida betinkliga och missledande läror. Doktor ik Björkman : instämde. Prosten Tellbom trodde också, att e särskilta anstaiterna skulle förenas med den kyrkliga ordningen, om den vinner förtroende. Prosten Holmberg instämde, Domprosten Bring försvarade förslagets både namn och ianehåll äfvensom dess omfattning. f d D:r Nordlander ville icke fästa sig. vid smärre anmärkningar, utan se på det stora ändamålet, att kyrkan öfvertager: spridningen af uppbyggelseskrifter. Kyrkoherden Ötterström ville reservera sig emot benödandet att öfverlemna de kyrkliga frågorna till oresteståndets enskilta. behandling, och ansåg dem bort. förberedas af lagutskottet. ..Fann det också öga lämpligt att presteståndet ensamt skulle välja tyrelsens ledamöter. Biskop Björck vill?, att prestetåndet skulle, verkställa valet af både verldsliga och indeliga ledamöter i styrelsen, emedan ingen annan syrklig reprösentation för närvarande finnes; men skulle ipphöra c prester och ermed, när ett kyrkomöte af både ekiän kunnat tillvägabringas. Erkebiskopen instämde ned biskop Butsch deruti, att ordet mission endas ör afse verksamheten till hedningarnas omvändelse, nen icke till deras förbättring, som tillhöra kristna tyrkän. Efter votering återremitterades sjelfva beätnhingen, såsom mindre lämplig, genom 22 töster shot; 13: Ia HN shui Prof: Lindgrep fann det öbestämdt uti 2 hvilkenlera skulle vara vice ordförande; antingeri främste edamoten uti stadseller i hofkonsistorium. Prosten Landgrensansåg en sekreterare böra utses bland Stock aoln, 8 pastorer, samt, att.vice. ordförande borde välas, emedan på honom beror till stor, del institutioens lif och syftemål;--Prosten-Schram. viller ej-mot-, ätta sig återremiss. Biskop Björck och dr Gumaelius kade, att vice ordförande ovilkorligen: skulle utse: senom val, och ;de:ansågo att äfven en-lekman inom tyrelsen kunde väljas, emedan dessa någon gång med ullt ut lika initstorde arbeta för! ändamålebe Dooprosten Bring, i likhet med, biskop Annersted:, nsåg deremot högst-önskvärdt att så många fasic ch:-bestämda dedamöter. som; möjligt fobhes isstyrelen, och deruti instämde domprosten; Kaös,...DoEtor äve fann obestämdt,, huru ij vissa fall skulle förbäl is vid paria votå, och yrkade återremiss. Erkebisko en-80säg sin sjelfskrifvenhet såsom ordförande möt: tora svårigheter och.att..icke kunna: tillstädesvara varföre han trodde att en viceordförande borde var: å förhand bestämd. Domprosten Knaösi föreslog a! erkebiskopens frånvaro iskulle. pastor primarins och dennes frånvaro öfverhofpredikanten vara ordfö ande. Geriom votering: biföllsvdetta sistnämda förag med 18 ja mot 17 nej; som ville att vice ord;rande skulle ätses genoim val ockioke vara på för and bestämd, a, ct Tp Domproster Bring yttrade-sig-i afseende på 34,:at: bd et icke behöfde bestämmas tt lika antal Bfpröster d ch lekmän, och ansåg det vara besynnerligt att öfveri d ta presteståndets rätt i d tta afseende på ett kyrköIf vöte; hvars: beståndsdelar; och sam; trädestider, äro j-si It dokaa. Akända 2 röv CTAHE RR