Aftonbladet – 26 september 1857, sida 3

utskoltet, och talmannen förklarade att ett sådant -nslag skulle ej mottagas, äfven om det blefve beviljadt. Sekret. raren förklarade, att då 55 4 riksdagsordåingen innehållsar att talman :j får vägra proposisign, då: den ej bokstafligen strider .emot grundlzzarnes lydel:e, och konstitutionsutskottet, som eger, 1 händelse olika meningar om en sådan stridighet 5refinnes, afgöra saken, icke funnit det tillstyrkta bsslutet stridande mot grundlagen, så funnes intet skäl st yttra en annan åsigt. DAGENS PLENA. Ridderskapet.ooh Adeln...i; Förhsndlingarne började med föredragning af stats a skottets betänkande n:o 123, i anledning af väckt notion om förhöjning i lösningspriset för inom riket villverkad salpeter, hvilket betänkande bifölls. Derefter förekom samma utskotts utlåtande n:o 124, i anledniog af erhållna. återremisser å betänxandena om riksstatens 2:dra, 3:dje, 4:de och 5:te hufvudtitlar. Utskottets framställningar dels bifölios, dels lades till handlingarne, utom hvad angick följande punkter: Lönen för registratorn i justitiestatsexpeditionen höjdes från 2500 till 3000 rdr; den för sekreteraren i justitiekanslersexpeditionen höjdes från 3500 till 45007 rår, öch den-för registratorn i samma expedition från 2500 till 3000-rdr samt den för andre sekreteraren i utrikesdepartementeis expedition från 1800 till 2000 rdr. Beträffande krigsskademien på Karlberg, vidblef ståndet sitt förut fattade böslat. Utskottets afstyrkande förslag rörande tillökning i anslaget fir lega och furagering åt hästar i och för beväringsmanskapets öfniogar. afslogs; och bestämdes för ändamålet ett anslag af 3176 rdr 35 öre, hvarjemie anvisades ett anslag af 189,000 rdr för hvartdera af åren 1850 och 60 för underhåll af beväringsmanskapets beklädnad, . Eo längre diskussion uppstod vidare om utskottets förslag angående armåns pensioneriog, hvilket förslag försvarades al hrr Björnstierna och Hjärne, hvaremot hr Stjernsvärd påyrkade antagande af K. M:s proposition, ;utom i-dendel, i hvilken utskottets förslag förra gången återremitterades. or Bankoutskottets utlåtande n:o 47, afstyrkande väckta motioner om anskaffande. af ny ändamålsenlig. bygnad för rikets ständers bank, ogillades af ståndet, som på förslag af-hr Geyerstam, grefve Lagerbjelke samt -hrr Lefren och v. Koch beslöt uppdraga åt banko ullmöäktige ati gå i författoiog om uppgörande, intill nästa riksdag, af ritning och kostnadsförslag för uppförande af en ny ändamålsenlig bygnad för rikets ständers bank, Samma utskotts utlåtande n:r 48, i anledning af riksståndens beslut öfver betänkandet -n:r 37, med förslag till reglering af bankens låneoch kreditivrörelse, föredrogs: punktvis,: dervid utskottets framställningar biföllos, utom i hvad som angick de af utskottet föreslagna föreskrifterna för bankens depositionsrörelse samt angående bankens reservfond. I afseende å depositionsrörelsen antog ständet det i hr Nordströms reservation framstälda förslag, som lem-. nar bankostyrelsen friare händer i afseende å depositionsräntans bestämmande, Detta beslut förordades af grefve Lagerbjelke och br af Geyerstam, Beträffande åter föreskrifterna angående bankens reservfond beslöt ståndet, på förslag af grefve Lagerbjelke:; samt hrr Nordenfeldt och af Geyerstam, att i. denna vidblifva sitt förra beslut och lägga utskottets förslag till handlingarne. Utskottets inbjudning till ståndet, att i afseende å filialbanksräntan frångå sitt förra beslut, afslogs, hvarefter ståndet godkände den för sådan händelse föreslagna proposition till votering i förstärkt utskott. Bankoutskottets betänkande n:r 49, i anledning af riksståndens beslut öfver utlåtandet-n:r 38, med förslag till vissa förändrade föreskrifter angående bankens vexlingsoch depositionsrörelse, bifölls, hvarvid likväl ståndet, vid förslaget om hyad, såsom sedelstock anses och beräknas må, tillade det af utskottet med anledning af gjörda anmärkningar: uteslutna 5:te moment, så lydande:: Den del af bankens reservfond, som ej blifvit till låneoch.kreditivförlag an visadn, Konstitutionsutskettets memoriäler :n:ris 38—45, med förslag till voteringspropositioner angående föreslagna grundlagsändringar, om hvilka stånden stannat: i olika beslut, blefvo alla godkända; Bevillnings-, lagoch ekonpmiutskottens mem, n:r 8 Jales till handlingarne. Derefter förekom. br. Stiernsvärds . bordlagda. motion om: ett med 100,000 rdr. förhöjdt anslag. till H. EK; Hkronprinsen Hr S:sbegärde: ordet och.interpelleräde dandtmarskalken -angående de itidningarne synliga uppgifterna; att-talmännen skulle jaf finans ministern ha mottagit något å konungens-Wägnär afgifvet meddelande angående detta ämne. Landtmarskalken förklarade med anledning håraf, ätt han ej närvarit vid något sammanträde med talniännen då något sådant meddelande af finansministern blifviv gjordt, men. att finansministern. enskilt -till honom (landtmarskalken) hade. omtalat, att. då -statsråder varit församlade på Tullgarn försregeringspropositionens afgifvande, hade H.M. Konungen yttrat, al det troligen ickeundfallit statsrådenz att ökade lefnadskostnader blefve nödiga för H. K. H med anledning af det honor tillämnade uppdrag; men at dåkomiögen hade för afsigtiatt iemina .H. Ki H. de: tillskott, som. blefve behöfligt, komme någon: .propositiow om förhöjdt anslag icke att ul ständerna äfgifvss: Ochihade finansministern tillagt, att landtmarskalken: vore berättigad att, om han. af-någon a ståndets-ledamöter i ämnet tillspordeg, meddela de sålunda erhållnasupplysningarne; D Hr Sijernsvärd förklarade, att han af de meddelade upplysnivgarne fann en ökad anledning att vidblifvs sitt förslag; hvilket han hade framstält utan ingif vilse hvarken från vestra slottsflygeln eller från nägon tidvingsbyrå, utan blott på ingifvelse af sitt ege samvete... Det tillkomme stäaderna och ingen annar att bevilja anslag, och hr Stjernsvärd ansåg sig genon. sitt förslag påyrka icke uppfyllandet ker omvexla med hvarandra; Det var der skönaste nejd man kan få se, och jag tyckte. af en plikt, piga trädgårdar, täcka byar, oräkneliga fabrisom en tysk iörfattare säger, mig än vars förflyttad till Italien, än-till Sachsiska Schweiz, än till parken i Versailles, Hyilket arbete. hvilka ansträngningar, för att anlägga en jernbana genom dessa trakter! Också tror jag att vi mellan Verviets och-:Littich foro genoni minst.40 tännelar, Bäst som; man ter dep mest vackra solbelystarhöjd, föres man pilsnabbt in i ett afgrundsmörker. En. hemsk känsla bemäktigar sig en, isynnerhet då man första gången. färdas genom tunnelar, Lampan kiner så matt i kupen och förmår ej undantränga det dödssvarta mörkret. Man möter ett tåg iäti tunnelen. Vid den kastiga förbifarten hväser luften, den riktigt piskar, så att den hvisslar, Det ärrysligt skönt; man beundrar menniskosnillet, som nu för tiden öfvervinner allt, som besegrar de svårsste hinder. När det vill framåt, genombryter det berg, det kufvar forsen i sin vilda fart. Det vill och det skall fram. od öh. Vid Littioh, eller som fransmännen söga Ligge, börjar belgiska landet att blifva slött. Man far genom stora sädesfält, påminnande om CA Vi D ER RR In RE ko Ks KET För DÅD Bö KL SR