Se der sitter mamsell, sög nu ert ärende. Det var ett rätt vackert rum som jag nu stod uti, fast det. icke kunde jemföras med hvad jag i min. ungdom sett; der var blommor i fönsterna, och taflor med glas öfver i granna ramar, och vid ett piano satt mamsell Marianne och klinkade mycket långsamt. Jag stod en stund och väntade, och tyckte det lät icke vackert hvad hon spelte. Ändtligen sprang hon upp och kastade noterna, som han Kade framför sig, på golfvet, slog igen pianot så att det skrällde i hela huset, och sade helt förargad, för sig sjelf, ty hon såg icke mig: Sådana förb. .. dumheter, att vilja det jag skall lära mig spela; det blir-då alls ickeaf! Sitta och hacka och klinka och slå rasande oupphörligt, det är för odrägligt, inte har jag tid med det; om han vill höra musik, så kan ban ju taga in ett positif i förstugan, så hörs det så vackert in i rummen och kostar bara några skillin .x I detsamma fick hon se mig, då non vände sig om och sade skrattande: Åh, se der! gamla träbenet ifrån Djurgården. Jag tror att jag gaf dig ett kort, i stället för en sedel, det är väl derföre du är här; nå jag. ska nu godtgöra misstaget, men säg mig hur du blifvit af med benet, det måtte gjort mycket ondt? .