Aftonbladet – 23 september 1857, sida 3

spark, så att den flög i skallen på en pojke, som stod utanför, och innan jag hann uppför trappan, kom kaptenen emot mig, Jag ru: sade på honom som en retad dogg, men han tog igen; fast jag var längre än han, så var han satt och tät som en ekstock, och hade krafter . som en tjur; han tog mig i kragen och gaf mig ett par hurringar så att refbenen knakade, och kastade in mig i kajutan igen, sen så stälde han sig framför mig och höll ett tal om att han var icke skyldig att snoka i hvar vrå af sitt fartyg innan han seglade, och om det hände. att en fyllbynd lagt sig att sofva der han icke hade något att göra, så fick han följa med och tacka Gud att man icke vräkte honom i sjöa..Jag var för mycket arg för att kunna få fram ett enda ord, och han fortfor derföre i en; mera beskedlig. ton så här: i Ser du, min gosse, så der säger jag så att alla höra det; men oss emellan så nekar jag inte till att jag visste om dig och lät dig sofva med flit. Din matmor måste vilja bli af med dig helt bastigt, efter. du begått något stort fel, som jag inte vet... Men om du vill uppföra dig hyggligt och fattar smak för sjömansyrket, hvilket är det, enda som duger för en dugtig karl, så skall hon icke, lömma dig, efter hvad inspektorn sa... I din rockficka finner du i alla fallen skrifven lapp, .som gäger detsamma, kan. jag tros... 3e så, lugna dig nu och tänk på sakent,.Du bar dessutom intet annat att göra, ty att brå ka tjenar till ingenting och skulle bara be komma dig illa, Vi örovicke så nogräknade eller blötbjertade på sjön, och värre kaxar än du ha blifvit spaka. I Livorno ska du fö kommå i land; men jag tänker du då redar hunnit . vänja Ålgesvid vårt lif och tyckei om det. Kaptenen gick, ooh sedan jag legat or